Archive for juni, 2010

Dagens citat

2010-06-24

This is your world
These are your people
You can live for yourself today
or help build tomorrow for everyone

VNV Nation

Annonser

Medborgarlön

2010-06-23

Den som är sjuk eller arbetslös har det inte lätt i dagsläget. Ännu värre är det för den som blivit utförsäkrad. Tre byråkratier med tre olika logiker och tre olika blankettsystem ska synkas. Arbetsförmedlingen, A-kassan och Försäkringskassan. Dessutom ska rätt typ av intyg fixas fram och skickas till rätt instans i rätt tid, tillsammans med rätt timrapport, rätt ifylld och även den i rätt tid. Den som söker ersättning ska göra jobbet. Emellanåt kommer brev från byråkratierna med kryptiska och ibland felaktiga besked som kan överklagas enligt en viss procedur som det gäller att följa till punkt och pricka. Har man frågor kan man ägna halva dagen åt att sitta i telefonkö för att till slut, om man inte blivit bortkopplad innan dess, få prata med en myndighetsföreträdare som verkar utgå ifrån att byråkraterna på de andra två myndigheterna är idioter.

Granskandet och det inbyggda misstänkliggörandet är i sig en ohälsofaktor. Dels ska själva sjukdomen granskas – är du verkligen sjuk? Sedan ska det kontrolleras så att ingen fuskar. Alla som vill utnyttja trygghetssystemen blir misstänkta simulanter och fuskare. Allt ska kunna styrkas med vederbörliga intyg.

Det senaste året har regelverket förändrats i flera omgångar. Inte ens handläggarna på myndigheterna vet vad som gäller för stunden, än mindre om ett halvår. För den som vill sätta sig in i vilka regler som gäller är underlaget både omfattande och krångligt och på gränsen till obegripligt.

Intygsskrivandet tar mycket tid och resurser i anspråk. Med det nya sjukförsäkringssystemet har Försäkringskassans krav på intyg ökat så mycket att arbetet i vården blir lidande. Läkarna får lägga mer tid på att skriva intyg och får då mindre tid till patienterna.

När Försäkringskassan sedan får del av intygen sker en överprövning som kanske inte alls landar i samma slutsats som läkaren har kommit fram till. När beslutet till sist når den som är berörd kan vederbörande överklaga och då är karusellen igång igen.
Vi har alltså ett system som misstänkliggör och granskar människor så att de mår dåligt och blir sjuka, baserat på ett regelsystem som är så krångligt att nästan ingen begriper det och som tar så mycket tid och resurser i anspråk att vården och rehabiliteringen blir lidande.

Måste det vara så?

Debatten om medborgarlön är inte särskilt ny. Rötterna kan spåras till de gamla grekerna. I Sverige har idén debatterats i olika omgångar sedan 60-talet. Men mot bakgrund av hur förändringarna av trygghetssystemen har utvecklats känns det nu mer aktuellt än någonsin att lyfta frågan om det inte vore både enklare, billigare och bättre med ett system som ger grundtrygghet åt alla utan det dyra, tidskrävande och destruktiva prövningsmomentet.

Vad är medborgarlön?

Följande citat från Wikipedia kan sammanfatta grundidén:
”I sin renaste form handlar det om att ersätta mångfalden av bidragssystem (och skatteavdrag) med ett enda bidrag. Detta bidrag görs dessutom helt ovillkorligt så att någon kontrollapparat inte behövs. Bidraget (inkomsten) ges individuellt, regelbundet och förutsägbart. Med ovillkorligt avses att inget arbete skall behöva utföras för att få inkomsten, ej heller att stå till arbetsmarknadens förfogande.”

Medborgarlön finns i flera olika varianter och kan fungera på lite olika sätt. Jag tänkte skissera upp en idé om hur det skulle kunna se ut, tillsammans med några enkla räkneexempel.

Den praktiska utformningen är enkel. Alla medborgare inom ett visst åldersspann, förslagsvis 18-65, får en ovillkorad ersättning från staten, låt säga 15000 kr i månaden. Barn och ungdomar får en lägre ersättning, låt säga 3000 kr i månaden. Personer över 65 och pensionärer omfattas inte av reformen i det här förslaget, utan ingår i det ordinarie pensionssystemet. Systemet med medborgarlön ersätter sjukförsäkring, studiestöd, barnbidrag och föräldraförsäkring. Pensioner och handikappersättningar kvarstår. A-kassan ingår inte i systemförändringen, men kommer att påverkas indirekt. Eftersom nivåerna kan skrivas ner kommer den att bli billigare.

För att finansiera systemet införs en särskild medborgarlönsskatt som läggs på den ordinarie skatten och som är densamma, oavsett inkomst. För att få en bild av vilka nivåer som kan bli resultatet kan följande tabell fungera som en förenklad illustration:

Medborgar-lön Lön Kvar efter skatt 45% inkl medborgar-lön Kvar efter skatt 55% inkl medborgar-lön Kvar efter skatt 60% inkl medborgar-lön Utan medborgarlön, 40% skatt Utan medborgarlön, 30% skatt
15000 0 8250 6750 6000 0 0
15000 5000 11000 9000 8000 3000 3500
15000 10000 13750 11250 10000 6000 7000
15000 15000 16500 13500 12000 9000 10500
15000 20000 19250 15750 14000 12000 14000
15000 25000 22000 18000 16000 15000 17500
15000 30000 24750 20250 18000 18000 21000
15000 35000 27500 22500 20000 21000 24500
15000 40000 30250 24750 22000 24000 28000
15000 45000 33000 27000 24000 27000 31500
15000 50000 35750 29250 26000 30000 35000
15000 75000 49500 40500 36000 45000 52500
15000 100000 63250 51750 46000 60000 70000
15000 150000 90750 74250 66000 90000 105000

    Den första kolumnen anger storleken på medborgarlönen. Den andra anger storleken på arbetsinkomsten. Tredje kolumnen visar vad som blir kvar efter en skatt på 45% inklusive medborgarlön. Därpå följer två kolumner med andra skattenivåer, 55 respektive 60%. De två sista kolumnerna visar vad nettoinkomsten hade blivit utan medborgarlön, med skattenivåer på 30% respektive 40%.Av tabellen framgår att en person som tjänar 25000 kronor sannolikt skulle få ungefär samma nettolön med ett system där medborgarlönen är 15000 kronor och den sammanlagda skatten 60%. Med samma förhållanden skulle en person som tjänar 15000 kronor få ca 2000 kr mer i nettoinkomst, medan en person som tjänar 35000 kronor skulle få en något lägre nettoinkomst.Med samma nivå på medborgarlönen och en något lägre skattenivå på 55% skulle brytpunkten flyttas uppåt så att en person med 45000 kronor i månadslön får samma nettoinkomst med medborgarlön och högre skatt som utan medborgarlön och 40% i skatt. Först därutöver kommer de högre lönenivåerna att missgynnas av en medborgarlönsmodell. Å andra sidan ger den konstruktionen ge betydligt mer till personer med lägre inkomster. 25000 i månadslön skulle ge mellan 2000 och 3000 mer i plånboken och en lön på 15000 skulle ge mellan 3000 och 4000 kronor mer.
    Beroende på vilken nivå medborgarlönen och skatten läggs på kommer systemet i olika hög grad och på olika sätt att innebära en omfördelning från höginkomsttagare till låginkomsttagare. De med lägst inkomster gynnas mest.

    Nu behöver systemet inte enbart finansieras via ökade skatteintäkter, utan det nuvarande systemet som ersätts innehåller också ganska mycket resurser. En ungefärlig uppskattning av de delar av socialförsäkringarna som berörs av förändringen presenteras i nedanstående tabell:

    Kostnader, socialförsäkringarna Miljarder
    Ekonomiskt bistånd 11
    Föräldraförsäkring 29,8
    Bostadsbidrag 3,4
    Sjukförsäkring 100
    Barnbidrag 23,4
    Dagpenning till totalförsvarspliktiga 3
    Aktivitetsstöd 6,7
    Studiestöd 21,4
    Adm, studiestöd 2,4
    Summa 201,1

    Sifforna är från 2008-2009, så de ligger i underkant. Vad som inte är medräknat är kostnaderna för administration, förutom CSN. Sammantaget handlar det alltså om minst 200 miljarder kronor som kan frigöras på det här sättet.

    Några positiva konsekvenser:

  • Granskningen av medborgarna upphör.
  • Uppdelningen mellan bidragstagare och anställda upphör.
  • Ingen medborgare ställs helt utan inkomst.
  • Fler kan i högre grad än idag välja i vilken omfattning de vill jobba.
  • Inom vården kommer reformen att frigöra mycket tid.

Sannolika effekter:

  • Den ideella sektorn kommer sannolikt att få ett rejält uppsving.
  • Brottsligheten som grundar sig i ekonomisk desperation kommer förmodligen att minska.
  • Anställda kommer att kunna ställa högre krav på sitt arbete.
  • Fler kommer att kunna ägna sig åt konstnärligt och kreativt arbete.
  • Den negativa stressen som många känner idag skulle kunna omvandlas till kreativitet.
  • Arbetsbegreppet omvärderas – det ideella och reproduktiva arbetet får ett erkännande.
  • Fler får möjlighet att studera.
  • Samhällets kostnader för stressrelaterad ohälsa minskar.

Risker:

  • Färre kommer att vilja ta lågbetalda jobb som är tråkiga eller innebär hälsorisker.
  • Svar: Vad bra för dem att de kan välja bort sådana jobb i så fall. För de jobb som ändå måste utföras av någon kommer det att krävas betydligt högre lönenivåer än idag för att någon ska vilja utföra dem. Det behöver inte vara en nackdel.
  • Arbetskraftsbristen riskerar att späs på.
  • Svar: Å andra sidan kommer väldigt mycket kontrollarbete och intygsskrivande att försvinna, vilket frigör tid och kraft för att göra andra saker.
  • Kvinnor riskerar att bli bundna till hemmet med barnpassning
  • Svar: Det här är en reell risk. För familjer med en traditionell kvinnosyn finns risken att medborgarlönen blir en försörjning för hemmafrun. Men den innebär också att hemmafrun blir mindre ekonomiskt beroende av mannen och i det avseendet kan den tvärtom betraktas som en jämställdhetsreform.

Invändningar:

  • Glappet mellan den ordinarie inkomsten och medborgarlönen är för stort för den som blir sjuk eller arbetslös.
  • Svar: Reformen kommer att ge de fackliga organisationerna helt nya möjligheter att erbjuda sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Medborgarlönen innebär att kostnaderna för dessa blir mycket lägre.

    Idén om medborgarlön bör vägas mot de nackdelar och kostnader som dagens granskningssystem för med sig, men samtidigt också värderas i relation till de sociala och hälsomässiga fördelar som ett sådant system kan föra med sig. Min förhoppning är att den fortsatta debatten kring medborgarlönen som idé ska kunna präglas av saklighet, öppenhet och ömsesidig respekt.

Vad menade Svanberg?

2010-06-17

”Jag uttryckte mig klumpigt”
”Fel i översättningen”

Mycket kan gå fel när Svanberg ska uttrycka sig i avgörande ögonblick. Men vad menade Svanberg egentligen när han sa att vi bryr oss om ”the small people”. Att han inte menade ”små människor”, rakt översatt, är uppenbart. ”Småfolket” låter också långsökt. ”Kortväxta” går nog också att utesluta.

Kan han mena ”vanliga människor”? Förstärkt med intonationen att de i så fall skulle vara något mindre (än sådana som Svanberg, kan man förmoda) gör i så fall inte uttalandet mycket bättre.

Eller var det ”verklighetens folk” Svanberg försökte hitta det engelska uttrycket för?

Hursomhelst så blev det väldigt fel. Och i vanlig ordning gjorde inte ursäkterna saken bättre. ”Fel i översättningen” möttes med ”Det är inte översatt, det är på engelska”. Även Svanbergs eget ”jag uttryckte mig klumpigt” tål att funderas på. Hur ska man tolka det när den främsta frontfiguren för ett multinationellt oljebolag i ett avgörande ögonblick uttrycker sig klumpigt? Den vanliga ordningen är väl att man förbereder sig ordentligt och väger orden på guldvåg innan man låter dem lämna grötluckan. Svanberg verkar köra mer på känsla – placera sig i situationen och se vad som händer. Vilken självbild krävs för att kunna beté sig så respektlöst?

Sedan kan man undra vad som rörde sig i huvudet innan orden hoppade fram. Fanns det något svenskt uttryck som skulle ”översättas”? Vilket då?

Var kom ”small” ifrån? Vilka associationsbanor födde fram detta ord? Tänkte Svanberg att de som drabbas av oljekatastrofen är fysiskt små eller socialt små? Eller är det med utgångspunkt i människovärdet som den relativa litenheten ska tolkas?

I detta avgörande uttryck i en avgörande stund blottlägger Svanberg hela sin världsbild. Utanför manus och i stressade situationer avslöjas de verkliga värderingarna. Med sitt ordval och på sin östermalmsengelska har Svanberg visat var de verkliga lojaliteterna ligger bakom detta skådespel.

Den blomstertid nu kommer med religiös reklam

2010-06-11

Första versen kan väl de flesta. Den handlar om sommaren. Men sedan kommer tre verser som i allt väsentligt kokar ner till oförtäckt reklam för kristendom.

2.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna
som räcker året om.

3.
Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud,
skall icke då vår tunga
lovsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära,
stäm upp din glädjesång
till den som vill oss nära
och fröjda på en gång!

4.
Du milde Jesu Kriste,
Vår glädjesol och sköld,
Ditt ljus och hägn ej briste,
Uppvärm vårt sinnes köld.
Giv kärlekseld i hjärta
Men dämpa lustans brand;
Vänd bort all sorg och smärta
Med mild och mäktig hand.