Ett utfall av bitterhet?

Anders Pihl har ägnat en hel debattartikel åt att… Ja, vad ska man säga… Kritisera låter för konstruktivt… Kanalisera någon slags agg mot… ja, mot vaddå?

Av artikeln kan man få intrycket att den riktar sig mot enkäten Liv & Hälsa som för snart två år sedan gick ut till 17000 invånare i länet. Men utfallet är liksom överdimensionerat på något sätt för att enbart handla om enkäten. Alla som överhuvudtaget varit i beröring med nämnda enkät får en släng av sleven.

Det är något mysko med Anders Pihls artikel. Den utstrålar bitterhet. Enorm bitterhet.
Undrar var den kommer ifrån?

Jomenvisst…

Jag har just falsifierat en så kallad undersökning.

Börshysteri

Idag gick börskurserna upp igen. Inte helt oväntat.

Vid den första nedgången i förra veckan gick en enig ekonomijournalistkår ut och rekommenderade småspararna att sälja sina aktier och fonder, förutsatt att de inte hade råd att förlora allting. Vem väljer att utsätta sig för risken att förlora allting?

Resultatet var väl inte så svårt att förutse. Massförsäljningar och en fortsatt nedgång. En inte alltför långsökt gissning är att proffsen passade på att handla under denna ”rea”.

Nu återställer sig nivåerna till det normala. Några har blivit stenrika på fluktuationerna. Andra har paniksålt. Kvällspressen frossar i aktietips (”bli en vinnare på aktiekaoset”).

De senaste åren har småspararna öst in pengar i aktiekarusellen i förhoppning om att få del av storföretagens vinster. Somliga lyckas, andra inte. Gemensamt för de flesta som satsar pengar – egna eller lånade – på aktier är den lätt eggande känslan i magen. Nervositet kanske man kan kalla det för. Eller oro. Att investera i fonder eller aktier innebär ett risktagande. Det gäller att hålla koll på kurserna. Inte satsa på fel fond/aktie. Inte sälja vid fel tillfälle. Hela tiden hålla koll på kursen. Hela tiden tänka på sitt lilla kapital.

Snart börjar kapitalet likna ett husdjur. Med internets hjälp kan man se hur det mår för stunden. Följa dess utveckling. Är man en riktig entusiast håller man sig uppdaterad med de senaste tipsen. Sprider äggen i flera korgar. Köper och säljer flera gånger om dagen. Göder kapitalet. Göder sin egen girighet.

Själv äger jag varken aktier eller fonder. Vad jag vet. Jag är inte helt säker på vart pensionspengarna hamnade. Dom där som vi skulle hålla på och välja med.
Skitsamma.

Jag räknar med att det inte kommer finnas så mycket kvar av den varan när jag går i pension. Pengar, alltså. Det sa jag till en ekonomisk rådgivare på banken en gång när vi var inne och skulle lägga om huslånen. Innan man är klar får man alltid frågan vilka sparformer man har och om man inte har funderat på att teckna pensionsförsäkring. Jag erinrar mig följande ordväxling:

– Äh, det är ingen idé att pensionsspara. När jag ska gå i pension har hela det ekonomiska systemet hunnit krascha för länge sedan.

– Vad negativ du är.

– Negativ? Jag är positiv.

Piano

Hörde en kul historia.

En man hade skadat handen och fick den gipsad. När gipset skulle tas bort var han orolig för sin rehabilitering och började ställa frågor till läkaren.
– Kommer jag att kunna köra bil?
– Jadå, inga problem.
– Kommer jag att kunna skriva?
– Jajjemän, det kommer du att kunna.
– Kommer jag att kunna spela piano?
– Jepp, det också.
– Jippii! Jag har alltid drömt om att kunna spela piano!

Den påminner mig om en annan historia:

– Kan du spela piano?
– Det vet jag inte. Jag har aldrig provat.

Ha!

Två saker att glädjas åt.
1. Schagerdivan Carola kom inte på första, andra eller tredje plats.
2. Lordi vann.

Kvällens seger är inte bara Finlands seger över Europa.
Framförallt är det rockens seger över schlagern.

Hädanefter kommer schlager-em aldrig mer att vara sig likt.

Inte för att jag bryr mig så mycket, men ändå…

Hört på klubben 2

Vi satt en kväll och diskuterade hur fascinerande det är att allting hänger ihop.

Sjösätter man en båt i Hjälmaren så kan man ta sig ända till Västindien. Allt vatten sitter ihop.

Samma sak gäller för kroppen. Allt är sammanlänkat. Rycker man ett hårstrå i stjärten så kommer det en tår i ögat.

Moderaterna och vården

Jag har ägnat en stor del av de senaste inläggen åt att angripa moderaterna. Det kommer jag att fortsätta göra.

Det där med att skapa trygghet för patienterna var jag tvungen att kolla upp på Kent Perssons hemsida. Där kan man läsa mer detaljerat vad det handlar om: en skattesänkning på 1000 kronor till låginkomsttagarna. Så vill moderaterna att patienternas trygghet ska bli bättre.

Vad man glömmer att skriva om är att avgifterna samtidigt ska höjas. Fem miljoner kronor extra ville man få in under 2006 på höjda avgifter. På vård. I riksdagen föreslår man höjda fackföreningsavgifter. Detta i kombination med sänkt sjukersättning, sänkt arbetslöshetsersättning och lägre lägstalöner lär inte bli någon lönsam affär för den som gladde sig åt skattesänkningen.

Lägre skatt innebär också mindre pengar till vården. Hur det drabbar låginkomsttagare skriver man inte heller någonting om.

Jag har ett stående tips till det nya arbetarpartiet: lägg ner! Ni är inte trovärdiga.

En grillad med senap och ketchup, tack!

I helgen hann jag uppdatera mig lite. Såg debatten mellan Reinfeldt och Persson via svt:s hemsida.

En debatt som många säkert redan har kommenterat. Jag får räkna mig till eftersläntrarna.

Mitt intryck: Reinfeldt är helt väck. Uppe på läktaren och köper korv.

Det beror inte på att killen är obegåvad, utan på att han trots allt, hur mycket han än försöker ge intryck av något annat, företräder högern inom svensk politik. Ingen retorik i världen kan dölja det faktum att moderaterna är och alltid kommer att vara ett överklassparti.

Och för övrigt, vad ska vi med två arbetarpartier till?

Bejaka dig själv, Reinfeldt. Låt masken falla. Det är bättre än den sorgliga uppsyn vi fick se i närbild när du under debatten blev ertappad på punkt efter punkt med vad din så kallade arbetarpolitik egentligen står för.

Här är dom!

Någon som har funderat på var alla ”gamla” moderater har tagit vägen? Dom finns i Svenskt Näringsliv.

Där har Urban Baeckström lagt upp ett program som bygger på traditionell borgerlig klasspolitik. Genom att sänka förmögenhetsskatten, urholka arbetsrätten, sänka ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och socialförsäkringarna, privatisera offentliga sektorn, urholka fackets inflytande på arbetsmarknaden och sänka lägstalönerna tror Svenskt Näringsliv att det går att skapa 500 000 nya jobb.

Det är samma gamla visa som vi har hört förut. Vad det handlar om är naturligtvis inte att skapa jobb, utan att göra de privata bolagens vinsmarginaler större.

Vad man inte har räknat med är att sådana åtgärder skapar klyftor och motsättningar på arbetsmarknaden och i samhället. Den svenska arbetarrörelsen skulle aldrig acceptera en sådan politik.

Risken finns då att Svenskt Näringsliv faktiskt har räknat med motstånd, men att man också har tagit med detta i beräkningen. Vi har sett hur antifackliga metoder fungerar i andra delar av världen. Med det som utgångspunkt kan man bara föreställa sig vilket samhälle vi skulle få om Baeckström fick som han ville.

Moderaterna och tryggheten

Nu går Kent Persson (m) ut och säger sig vilja arbeta för mer trygghet i vården. Patienterna ska bli tryggare genom att få rätt vård i tid. Sjuka människor ska inte behöva vänta på att få vård. Personalen ska bli tryggare. De anställda ska få bättre arbetsvillkor, en god arbetsmiljö och mer självbestämmande.

Jag tycker det är fantastiskt hur enkelt det kan vara att ha lösningar på allting i frågor som man själv inte behärskar. Inte för att Kent säger något om hur allt detta ska uppnås, men ändå.

Ännu mer fantastiskt är det när en moderat går ut och säger sig stå för bättre arbetsvillkor, god arbetsmiljö och mer självbestämmande för de anställda. Hur trovärdigt är det?

Ett tips till Kent är att han läser igenom socialdemokraternas budget för innevarande planperiod. Sedan kan han sitta ner en stund och reflektera över sin partitillhörighet.

Men det kanske inte var budskapet som var viktigt, utan tillfället att kunna gå ut i media och ännu en gång påtala att han är första namn på moderaternas landstingslista i Örebro.