Medborgarlön

Den som är sjuk eller arbetslös har det inte lätt i dagsläget. Ännu värre är det för den som blivit utförsäkrad. Tre byråkratier med tre olika logiker och tre olika blankettsystem ska synkas. Arbetsförmedlingen, A-kassan och Försäkringskassan. Dessutom ska rätt typ av intyg fixas fram och skickas till rätt instans i rätt tid, tillsammans med rätt timrapport, rätt ifylld och även den i rätt tid. Den som söker ersättning ska göra jobbet. Emellanåt kommer brev från byråkratierna med kryptiska och ibland felaktiga besked som kan överklagas enligt en viss procedur som det gäller att följa till punkt och pricka. Har man frågor kan man ägna halva dagen åt att sitta i telefonkö för att till slut, om man inte blivit bortkopplad innan dess, få prata med en myndighetsföreträdare som verkar utgå ifrån att byråkraterna på de andra två myndigheterna är idioter.

Granskandet och det inbyggda misstänkliggörandet är i sig en ohälsofaktor. Dels ska själva sjukdomen granskas – är du verkligen sjuk? Sedan ska det kontrolleras så att ingen fuskar. Alla som vill utnyttja trygghetssystemen blir misstänkta simulanter och fuskare. Allt ska kunna styrkas med vederbörliga intyg.

Det senaste året har regelverket förändrats i flera omgångar. Inte ens handläggarna på myndigheterna vet vad som gäller för stunden, än mindre om ett halvår. För den som vill sätta sig in i vilka regler som gäller är underlaget både omfattande och krångligt och på gränsen till obegripligt.

Intygsskrivandet tar mycket tid och resurser i anspråk. Med det nya sjukförsäkringssystemet har Försäkringskassans krav på intyg ökat så mycket att arbetet i vården blir lidande. Läkarna får lägga mer tid på att skriva intyg och får då mindre tid till patienterna.

När Försäkringskassan sedan får del av intygen sker en överprövning som kanske inte alls landar i samma slutsats som läkaren har kommit fram till. När beslutet till sist når den som är berörd kan vederbörande överklaga och då är karusellen igång igen.
Vi har alltså ett system som misstänkliggör och granskar människor så att de mår dåligt och blir sjuka, baserat på ett regelsystem som är så krångligt att nästan ingen begriper det och som tar så mycket tid och resurser i anspråk att vården och rehabiliteringen blir lidande.

Måste det vara så?

Debatten om medborgarlön är inte särskilt ny. Rötterna kan spåras till de gamla grekerna. I Sverige har idén debatterats i olika omgångar sedan 60-talet. Men mot bakgrund av hur förändringarna av trygghetssystemen har utvecklats känns det nu mer aktuellt än någonsin att lyfta frågan om det inte vore både enklare, billigare och bättre med ett system som ger grundtrygghet åt alla utan det dyra, tidskrävande och destruktiva prövningsmomentet.

Vad är medborgarlön?

Följande citat från Wikipedia kan sammanfatta grundidén:
”I sin renaste form handlar det om att ersätta mångfalden av bidragssystem (och skatteavdrag) med ett enda bidrag. Detta bidrag görs dessutom helt ovillkorligt så att någon kontrollapparat inte behövs. Bidraget (inkomsten) ges individuellt, regelbundet och förutsägbart. Med ovillkorligt avses att inget arbete skall behöva utföras för att få inkomsten, ej heller att stå till arbetsmarknadens förfogande.”

Medborgarlön finns i flera olika varianter och kan fungera på lite olika sätt. Jag tänkte skissera upp en idé om hur det skulle kunna se ut, tillsammans med några enkla räkneexempel.

Den praktiska utformningen är enkel. Alla medborgare inom ett visst åldersspann, förslagsvis 18-65, får en ovillkorad ersättning från staten, låt säga 15000 kr i månaden. Barn och ungdomar får en lägre ersättning, låt säga 3000 kr i månaden. Personer över 65 och pensionärer omfattas inte av reformen i det här förslaget, utan ingår i det ordinarie pensionssystemet. Systemet med medborgarlön ersätter sjukförsäkring, studiestöd, barnbidrag och föräldraförsäkring. Pensioner och handikappersättningar kvarstår. A-kassan ingår inte i systemförändringen, men kommer att påverkas indirekt. Eftersom nivåerna kan skrivas ner kommer den att bli billigare.

För att finansiera systemet införs en särskild medborgarlönsskatt som läggs på den ordinarie skatten och som är densamma, oavsett inkomst. För att få en bild av vilka nivåer som kan bli resultatet kan följande tabell fungera som en förenklad illustration:

Medborgar-lön Lön Kvar efter skatt 45% inkl medborgar-lön Kvar efter skatt 55% inkl medborgar-lön Kvar efter skatt 60% inkl medborgar-lön Utan medborgarlön, 40% skatt Utan medborgarlön, 30% skatt
15000 0 8250 6750 6000 0 0
15000 5000 11000 9000 8000 3000 3500
15000 10000 13750 11250 10000 6000 7000
15000 15000 16500 13500 12000 9000 10500
15000 20000 19250 15750 14000 12000 14000
15000 25000 22000 18000 16000 15000 17500
15000 30000 24750 20250 18000 18000 21000
15000 35000 27500 22500 20000 21000 24500
15000 40000 30250 24750 22000 24000 28000
15000 45000 33000 27000 24000 27000 31500
15000 50000 35750 29250 26000 30000 35000
15000 75000 49500 40500 36000 45000 52500
15000 100000 63250 51750 46000 60000 70000
15000 150000 90750 74250 66000 90000 105000

    Den första kolumnen anger storleken på medborgarlönen. Den andra anger storleken på arbetsinkomsten. Tredje kolumnen visar vad som blir kvar efter en skatt på 45% inklusive medborgarlön. Därpå följer två kolumner med andra skattenivåer, 55 respektive 60%. De två sista kolumnerna visar vad nettoinkomsten hade blivit utan medborgarlön, med skattenivåer på 30% respektive 40%.Av tabellen framgår att en person som tjänar 25000 kronor sannolikt skulle få ungefär samma nettolön med ett system där medborgarlönen är 15000 kronor och den sammanlagda skatten 60%. Med samma förhållanden skulle en person som tjänar 15000 kronor få ca 2000 kr mer i nettoinkomst, medan en person som tjänar 35000 kronor skulle få en något lägre nettoinkomst.Med samma nivå på medborgarlönen och en något lägre skattenivå på 55% skulle brytpunkten flyttas uppåt så att en person med 45000 kronor i månadslön får samma nettoinkomst med medborgarlön och högre skatt som utan medborgarlön och 40% i skatt. Först därutöver kommer de högre lönenivåerna att missgynnas av en medborgarlönsmodell. Å andra sidan ger den konstruktionen ge betydligt mer till personer med lägre inkomster. 25000 i månadslön skulle ge mellan 2000 och 3000 mer i plånboken och en lön på 15000 skulle ge mellan 3000 och 4000 kronor mer.
    Beroende på vilken nivå medborgarlönen och skatten läggs på kommer systemet i olika hög grad och på olika sätt att innebära en omfördelning från höginkomsttagare till låginkomsttagare. De med lägst inkomster gynnas mest.

    Nu behöver systemet inte enbart finansieras via ökade skatteintäkter, utan det nuvarande systemet som ersätts innehåller också ganska mycket resurser. En ungefärlig uppskattning av de delar av socialförsäkringarna som berörs av förändringen presenteras i nedanstående tabell:

    Kostnader, socialförsäkringarna Miljarder
    Ekonomiskt bistånd 11
    Föräldraförsäkring 29,8
    Bostadsbidrag 3,4
    Sjukförsäkring 100
    Barnbidrag 23,4
    Dagpenning till totalförsvarspliktiga 3
    Aktivitetsstöd 6,7
    Studiestöd 21,4
    Adm, studiestöd 2,4
    Summa 201,1

    Sifforna är från 2008-2009, så de ligger i underkant. Vad som inte är medräknat är kostnaderna för administration, förutom CSN. Sammantaget handlar det alltså om minst 200 miljarder kronor som kan frigöras på det här sättet.

    Några positiva konsekvenser:

  • Granskningen av medborgarna upphör.
  • Uppdelningen mellan bidragstagare och anställda upphör.
  • Ingen medborgare ställs helt utan inkomst.
  • Fler kan i högre grad än idag välja i vilken omfattning de vill jobba.
  • Inom vården kommer reformen att frigöra mycket tid.

Sannolika effekter:

  • Den ideella sektorn kommer sannolikt att få ett rejält uppsving.
  • Brottsligheten som grundar sig i ekonomisk desperation kommer förmodligen att minska.
  • Anställda kommer att kunna ställa högre krav på sitt arbete.
  • Fler kommer att kunna ägna sig åt konstnärligt och kreativt arbete.
  • Den negativa stressen som många känner idag skulle kunna omvandlas till kreativitet.
  • Arbetsbegreppet omvärderas – det ideella och reproduktiva arbetet får ett erkännande.
  • Fler får möjlighet att studera.
  • Samhällets kostnader för stressrelaterad ohälsa minskar.

Risker:

  • Färre kommer att vilja ta lågbetalda jobb som är tråkiga eller innebär hälsorisker.
  • Svar: Vad bra för dem att de kan välja bort sådana jobb i så fall. För de jobb som ändå måste utföras av någon kommer det att krävas betydligt högre lönenivåer än idag för att någon ska vilja utföra dem. Det behöver inte vara en nackdel.
  • Arbetskraftsbristen riskerar att späs på.
  • Svar: Å andra sidan kommer väldigt mycket kontrollarbete och intygsskrivande att försvinna, vilket frigör tid och kraft för att göra andra saker.
  • Kvinnor riskerar att bli bundna till hemmet med barnpassning
  • Svar: Det här är en reell risk. För familjer med en traditionell kvinnosyn finns risken att medborgarlönen blir en försörjning för hemmafrun. Men den innebär också att hemmafrun blir mindre ekonomiskt beroende av mannen och i det avseendet kan den tvärtom betraktas som en jämställdhetsreform.

Invändningar:

  • Glappet mellan den ordinarie inkomsten och medborgarlönen är för stort för den som blir sjuk eller arbetslös.
  • Svar: Reformen kommer att ge de fackliga organisationerna helt nya möjligheter att erbjuda sjuk- och arbetslöshetsförsäkringar. Medborgarlönen innebär att kostnaderna för dessa blir mycket lägre.

    Idén om medborgarlön bör vägas mot de nackdelar och kostnader som dagens granskningssystem för med sig, men samtidigt också värderas i relation till de sociala och hälsomässiga fördelar som ett sådant system kan föra med sig. Min förhoppning är att den fortsatta debatten kring medborgarlönen som idé ska kunna präglas av saklighet, öppenhet och ömsesidig respekt.

Annonser

9 svar to “Medborgarlön”

  1. Maja Stopek Says:

    Intressant, men jag förstår det som att de 200 miljardernas som frigörs är per år. Och om vi ger 6 miljoner människor 15000 kr i månaden hamnar vi på 1080 miljarder. Eller har jag räknat fel? Det känns onödigt krångligt med beskattningen.

  2. Hans Lennros Says:

    Enkel matematik säger att det blir för dyrt. Ingen skulle vilja ta ett ”normal-jobb” för 18-20 tkr/mån för skillnaden mellan att jobba och inte jobba gör det knappt värt att gå upp ur sängen. Problemet är att lönerna för arbete utan större ansvar och som man inte behöver anstränga sig så mycket i är alltför höga i Sverige. Skulle man införa en nästan lika hög medborgarlön skulle ingen ens vilja arbeta.

  3. Martin Says:

    Hej Hans!

    Beräkningen utgår ifrån att alla löner fortsätter att ligga på nuvarande nivåer. För den som tjänar mellan 25000 och 40000 blir skillnaden liten eller ingen alls i plånboken.

    Ett ”normaljobb” med en lön på 18-20 tkr i månaden ger ett fint nettotillskott jämfört med att enbart leva på medborgarlön.

    I beräkningen är skatten proportionell hela vägen, vilket minskar marginaleffekterna.

    Och rent matematiskt går det ihop. Medborgarlönen finansieras med skatt och minskad byråkrati – utan att det blir mindre i plånboken för låg- och medelinkomsttagare.

    En viktig poäng med det här systemet är att det minskar tvånget att arbeta och gynnar lusten att arbeta. Vad är det för ett samhälle som tvingar sina medborgare att arbeta med något de inte vill arbeta med? Tvång är till för diktaturer. En demokrati arbetar med motivation, stimulans och fri vilja, inte med tvång, kontroll och ultimatum.

  4. gastlind Says:

    En hel del klarar sig fint på 15k även om de kan jobba, varför skulle de då lägga ner sig alls?

    Om det ej finns något som uppmuntrar folk att jobba så kommer prylar sluta säljas, tjänster sluta utföras och samhället kommer sakta men säkert att stanna. Varför skulle bönder jobba om de kan få 15000 kr genom att bara sitta på rumpan? Det är ju mycket smidigare. Men ett litet problem… vem ska göra all vår mat? :O

  5. gastlind Says:

    Alltså kort och gott. Folk skulle ha garanterat 15 tusen – men förr eller senare skulle de vara värdelösa – för det skulle ej längre produceras något värst mycket av värde att köpa för dem 😉

  6. gastlind Says:

    Pengars värde minskar ju mindre folk jobbar. Pengar är ju inte ”värt” mer än det man kan köpa för dem. Och ett samhälle där fler klarar sig gott utan att arbeta leder till att färre arbetar -> färre varor produceras -> dyrare varor. Alltså sjunker pengarnas värde..

  7. Martin Says:

    Incitamentet för att jobba ligger i att lönen kommer ovanpå de 15000 (ca 6000 efter skatt) som medborgarlönen ger. Om en medborgarlön på 6000 netto leder till att människor helt slutar arbeta faller teorin och vi kan återgå till dagens system med piska och tvång. Jag för min del tror mer om människan. Jobb kommer fortfarande att löna sig. Vad som förändras mest är att ingen riskerar att behöva svälta om man inte har någon annan inkomst än medborgarlönen samt att ingen behöver utsättas för förnedrande kontroller och misstänkliggörande från stora och dyra byråkratier.

    Det är sannolikt att systemet leder till att vi jobbar mindre – vilket känns sunt. Förmodligen leder det också till att färre människor tar jobb som de egentligen inte vill utföra men som de är tvungna att ta eftersom det är den enda möjligheten att klara sig. För den som idag utför en slitsamt och farligt jobb för en låg lön kommer medborgarlönen att innebära en starkare förhandlingsposition i relation till arbetsgivaren.

    Jag tror inte att människan skyr arbete i sig. Även den som har sina inkomster säkrade hittar någon form av sysselsättning. Det är inte minst den enorma ideella sektorn ett bevis på. Tänk på alla idrottsföreningar, religiösa samfund, ideella organisationer, partier, handikapporganisationer och alla andra föreningar där människor lägger ner tusentals timmar utan ersättning. Tänk på allt det arbete som utförs utan ekonomiska incitament och fundera på vad som skulle hända om alla plötsligt slutade engagera sig i detta. Samhället skulle rasa samman.

    Medborgarlön skulle kunna vara en ytterligare vitamininjektion till den ideella sektorn och skapa möjligheter för ännu fler att lägga ännu mer tid på att göra den sektorn ännu mer levande än den är idag. Där finns en enorm utvecklingspotential i nytt, produktivt och närande arbete som kommer alla till del.

  8. Martin Says:

    Jag håller inte med om att pengarnas värde minskar av ett system med medborgarlön i sig. Däremot skulle sannolikt pengars betydelse minska. Framförallt skulle den ekonomiska stressen minska. Häri ligger en stor hälsovinst som kommer hela samhället till del.

    Lönearbetet är egentligen inte så gammalt, historiskt sett. Ändå verkar det ha bitit sig fast i människors medvetanden så till den milda grad att nästan ingen kan föreställa sig någon annan typ av arbete. Vi ska komma ihåg att under merparten av mänsklighetens historia har arbetet bedrivits under andra former. Feodalismen och slavarbetet var i och för sig inte några bättre eller mer eftersträvansvärda former, men de representerar i alla fall helt andra principer för produktion.

    Hos naturfolken var lönearbetet ett helt okänt begrepp, liksom pengar överhuvudtaget. Ändå arbetade man.

    Nordamerikas indianer hade inga stämpelklockor eller fabriker. Ändå kunde de upprätthålla hela samhällen.

    Dagens samhälle befinner sig på en helt annan teknologisk och utbildningsmässig nivå. Det har i sig skapat nya förutsättningar för nya former av arbete. Genom teknikens utveckling har enformiga och slitsamma arbeten försvunnit genom att människan har ersatts med maskiner. Därmed har arbetslivet frigjort tid för andra uppgifter. Framförallt verkar byråkratierna ha växt till sig enormt. Bönderna som blev lönearbetare har idag blivit tjänstemän och administratörer. När nu också dessa arbetsuppgifter mer och mer ersätts av nya maskiner frigörs återigen tid i arbetet.

    Vad som egentligen återstår som en konstant genom historien är behovet av omsorg och omvårdnad. Där har trenden snarare varit ökande, mot bakgrund av den demografiska utvecklingen. På den här fronten kan ett system med medborgarlön bidra till en lösning genom att det frigör mer tid för oss människor att ta hand om varandra.

    Det arbetet utförs också idag, men i form av lönearbete. Jag tror inte att det behöver bli sämre om fler och andra arbetsformer ligger till grund för det omvårdande arbetet.

  9. Mats40 Says:

    Basinkomst på 6-7000 kr är en rimlig politik. Gå gärna in på min facebookgrupp. Har även en grupp där vi diskuterar basinkomst.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: