Archive for juni, 2009

Privat BB fick miljonbidrag – och bevisar att privat vård är dyrare

2009-06-26

I Stockholm – var annars – har det nu dykt upp ännu ett exempel på att privat vård är dyrare än offentlig. Själva fallet är egentligen inte särskilt upprörande. Den borgerliga majoriteten har infört ett system som fungerar på det här sättet. Resultatet är vare sig oväntat eller oförutsebart.

Vad som däremot är upprörande är att den här typen av exempel inte på något sätt påverkar moderaternas inställning till mer kapitalism inom vården. Privatiseringarna fortsätter och den borgerliga landstingsledningen visar inte upp några tendenser till att vilja ta ansvar för skattebetalarnas pengar. Avkastningen till privata vårdbolag är viktigare än att varje skattekrona används effektivt.

Annonser

Frukost

2009-06-26

”Jaha, är Michael Jackson död… 50 år… DU, det ska bli 23 grader och sol idag!”

Om hur viktiga världshändelser får genomslag i vardagen.

Fler unga utnyttjas i arbetslivet

2009-06-24

I år tar LO:s hjälptelefon emot 50 samtal per dag. Det är dubbelt så mycket som förra året. De flesta samtalen handlar om lönenivåer. När konkurrensen om jobben är hård kan arbetsköparna erbjuda lägre löner och ändå få sommarjobbare. Kan man så gör man.

Samma sak gäller fenomenet gratisarbete. Provjobbande utan lön, alltså. Genom att ta in provjobbande ungdomar ett par- tre dagar och sedan avbryta kontakten kan vissa företag hålla sig med gratis arbetskraft en hel sommar.

Varför blir det så här? Är det lågkonjunkturen och arbetslösheten allena som ligger bakom? Det skulle betyda att arbetsköpare tenderar att utnyttja sina anställda så fort de får chansen. Ökar arbetslösheten så ökar möjligheterna att utnyttja andra människor för egen vinning. Med ökade möjligheter blir det också ett ökat utnyttjande.

Med andra ord: det enda som hindrar arbetsköpare från att utnyttja sina anställda ännu mer är att det inte är möjligt. Något håller emot. Annars skulle utnyttjandegraden vara maximal.

De flesta arbetsköpare har säkert en moral som hindrar dem från att utnyttja möjligheter på det här sättet, men trenden visar att många också väljer att ta tillfället i akt.

En annan faktor som sannolikt ligger bakom trenden är det faktum att Sverige har blivit borgerligt. Regering och riksdag signalerar att det nu är andra intressen som ska premieras. Företagare och arbetsköpare hamnar i fokus. Deras rätt och deras intressen lyfts fram – på de anställdas och de sommararbetande ungdomarnas bekostnad.

En utmanande höjning

2009-06-22

Att i dagens ekonomiska läge höja statsrådens och statsministerns ersättningar är provocerande. Att försvara höjningen tyder på politisk okänslighet. Att skylla på andra och ge sken av att inte kunna påverka den är både korkat och girigt.

Varför kan kommun- och landstingspolitiker både frysa och sänka sina ersättningar men inte ministrar? Har det att göra med avståndet till verkligheten?

Ännu fler i socialbidrag

2009-06-22

Sverige är minsann inne i en spännande utveckling. Samtidigt som lyxsemestrarna slår nya försäljningsrekord ökar kommunernas utgifter för socialbididrag. De flesta känner inte av någon kris, men de som gör det drabbas desto hårdare.

Att det är just socialbidragen som ökar är oroväckande. Att vara beroende av försörjningsstöd är stigmatiserande. Det är den yttersta formen av utslagning. Medan sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring är omställningsförsäkringar utgör socialbidraget en sista anhalt, längst ner i kedjan. Där hamnar nu allt fler – som en direkt konsekvens av regeringens politik.

Detta sker alltemedan en välgödd medel- och överklass frossar lyx på sin skatteåterbäring.

Sverige håller sannerligen på att dras isär.

En fördjupad analys av EU-valet i Örebro

2009-06-18

Jag gjorde en dimensionsanalys av valresultaten i Örebro kommun och kom fram till följande resultat:

Dimension 1:
M: 0,874
Valdelt: 0,854
S: – 0,846
PP: – 0,641
FP: 0,628
V: – 0,554
KD: 0,373
SD: -0,429
MP: 0,339

Alltså:
Moderaterna och valdeltagandet ger starka positiva utslag i den här dimensionen. Det betyder att moderaterna är starka där valdeltagandet är högt. Även Folkpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet får positiva värden i det här avseendet. I områden med många borgerliga väljare och miljöpartister är valdeltagandet högt.

Socialdemokraterna får det starkaste negativa värdet. Det betyder att S är svaga där valdeltagandet är högt och där de flesta röstar borgerligt. Men även Piratpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna får negativa värden.

Slutsatser:

  • Borgerliga väljare röstar. Framförallt är det moderaterna som tjänar på lågt valdeltagande.
  • Om vi lyckas mobilisera väljare i områden med lågt valdeltagande får vi fler röster, men samtidigt får vi också Piratpartister och Sverigedemokrater att gå och rösta.

Brasklapp:

  • Det kan vara så att Piratpartister och Sverigedemokrater är särskilt röstbenägna även om de bor i områden med lågt valdeltagande. I så fall blir den logiska konsekvensen att (S) och (V) är ännu mindre röstbenägna än vad siffrorna i analysen ovan indikerar.

Vad är dimensionsanalys?
I princip går den ut på att man lägger en massa variabler i en hög och låter statistikprogrammet SPSS sortera in variablerna i grupper utifrån hur mycket variablerna har gemensamt.

I det här fallet har variablerna bestått av de olika partiernas procentuella andel av rösterna samt valdeltagandet i EU-valet i Örebros samtliga valkretsar. I sorteringen lägger man in statistiska gränsvärden så att programmet enbart tar fram de starkaste sambanden.

En dimension är en grupp av variabler med starka positiva eller negativa samband. Dimensionsanalysen är ett hjälpmedel för att snabbt och effektivt upptäcka mönster i ett stort statistiskt material.

Jollen Krantz

2009-06-18

”Den nya ministern måste vara jollen bredvid Björklund”, konstaterar PR-konsulten Paul Ronge i Svenska Dagbladet. Och är det så som Public Service kontstaterar, att Leijonborg tar ett stort tomrum med sig när han lämnar sin post, gäller det att utrymmet inte fylls med en alltför profilerad efterträdare.

En förhoppning nu är väl att Björklund tar tillfället i akt och utnyttjar Tobias Krantz vetenskapliga kompetens. Det har ju konstaterats tidigare att Björklund själv inte når upp till betyget G när det gäller källkritik, logisk härledning och plan matematik.

En annan förhoppning är att Folkpartiet med sitt nyväckta forskningsintresse också börjar intressera sig för de resultat som den pedagogiska forskningen kommer fram till. Den nu förda skolpolitiken är inte förankrad i forskning och beprövad erfarenhet, utan mer i någon slags kadaverdisciplin som Björklund har fått med sig från officershögskolan.

Vårdval prioriterar fel!

2009-06-16

Svenska Dagbladets granskningar av vårdvalet är viktiga och visar hur vårdvalsivrarna prioriterar bland olika behovsgrupper.

Sjukvårdsdebatten handlar om fel saker

2009-06-16

Det är viktigt med tillgänglighet i vården. Den som är i behov av vård ska få vård. Men vården ska också fördelas efter behov. Den med störst behov ska få vård först. I en situation där vården kan göra mer än vad det finns resurser till är det viktigt att resurserna i första hand koncentreras till dem med störst behov.

Detta har inte varit en vägledande princip i debatten om tillgängligheten i vården. Istället för att värna principen om vård efter behov har debatten snarare utgått från principen om snabbast vård till den som har störst krav.

1997 beslutade riksdagen om nationella riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna definierar fyra behovsgrupper:

Prioriteringsgrupp 1
Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, till exempel olyckor, brustna blindtarmar med mera. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt självbestämmande (till exempel demens).

Prioriteringsgrupp 2
Prevention, det vill säga förebyggande vård som barnhälsovård, mödrahälsovård, mammografi, vaccinationer med mera. Rehabilitering och habilitering (återvinning av förlorad förmåga).

Prioriteringsgrupp 3
Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar, som till exempel icke akuta operationer och diabetes.

Prioriteringsgrupp 4
Vård av andra skäl än sjukdom eller skada, till exempel operation av närsynthet. Denna grupp bör inte, utan mycket tungt vägande skäl, finansieras med offentliga medel.

Den som har sjukdom eller skada som tillhör prioriteringsgrupp 1 har företräde för den som tillhör grupp 2 och så vidare. Vägledande för denna indelning är hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf som säger att den med störst behov har företräde.

Ganska lite av debatten har handlat om medborgare i prioriteringsgrupp 1. Ännu mindre om prioriteringsgrupp 2. Istället är det grupp 3 som har varit i fokus.

Möjligheten att snabbt få vård för mindre allvarliga besvär är viktig. Men det är synd när hela den sjukvårdspolitiska debatten handlar om detta och i princip ingenting handlar om kvaliteten i vården till svårt sjuka patienter. För somliga debattörer verkar den absolut viktigaste frågan handla om möjligheten att kunna välja en privat vårdcentral när man ska få sitt nageltrång behandlat, inte om hur de 80-90% av resurserna som går till akut och högprioriterad vård används.

Listan

2009-06-15

Indikationer på ett av mina påståenden i förra inlägget:

• 1904–1918: Nej till allmän rösträtt.
• 1916: Nej till allmän olycksförsäkring i arbetet.
• 1919: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1919: Nej till kvinnlig rösträtt.
• 1921: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1923: Nej till åtta timmars arbetsdag.
• 1923: Nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige.
• 1927: Nej till folkskolereform.
• 1931: Nej til sjukkassan.
• 1933: Nej till beredskapsarbete.
• 1934: Nej till a–kassa.
• 1935: Nej till höjda folkpensioner.
• 1938: Nej till två veckors semester.
• 1941: Nej till sänkt rösträttsålder.
• 1946: Nej till fria skolmåltider.
• 1946: Nej till allmän sjukvårdsförsäkring.
• 1947: Nej till allmänna barnbidrag.
• 1951: Nej till tre veckors semester.
• 1953: Nej till fri sjukvård.
• 1959: Nej till ATP.
• 1960–talet: Ja till apartheid. Moderaterna tog avstånd från alla sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika och var emot det svenska stödet till ANC.
• 1963: Nej till fyra veckors semester.
• 1970: Nej till 40–timmars arbetsvecka.
• 1973: Nej till möjligheten till förtidspensionering vid 63.
• 1974: Nej till fri abort. Den 29 maj 1974 röstade riksdagen ja till fri abort, vilket resulterade i den svenska abortlagen som låter kvinnan själv besluta om abort upp till den 18 graviditetsveckan. Moderaterna röstade nej.
• 1976: Nej till femte semesterveckan.
• 1983: Nej till löntagarfonderna.
• 1994: Nej till partnerskapslag för homosexuella.
• 1998: Nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU. EU–parlamentet röstade för ett erkännande av homosexuellas rättigheter, men de moderata ledamöterna röstade nej.
• 2003: Ja till Irakkriget. Alla riksdagspartier demonstrerade mot och kritiserade Irakkriget utom just moderaterna.
• 2004: Ja till sänkt a–kassa och sjukpenning.
• 2006: Nej till gröna jobb.
• 2006: Nej till sex timmars arbetsdag.
• 2006: Nej till upprustning av offentliga sektorn.
• 2006: Nej till höjd a- kassa.
• 2006: Ja till sänkt a-kassa.
• 2006: Nej till höjd sjukersättning.
• 2007: Ja till sänkt sjukersättning.