Utförsäljningar av hyresrätter

När borgarna nu ska sälja ut allmännyttans hyresrätter i storstadsområdena för man fram integrationsaspekten som ett starkt argument. Genom att låta hyresgästerna köpa loss sina lägenheter och bilda bostadsrättsföreningar blandas upplåtelseformerna och segregationen bryts, heter det.

Om strävan efter integration är den drivande kraften bakom denna reform kan man undra vad borgarna tänker göra för att öka andelen hyresrätter i centrum. Det vore ett naturligt nästa steg enligt denna logik.

Eller?

Om nedläggningen av ALI

Knappt hinner den borgerliga regeringen tillträda innan man fattar beslut om en snabb avrättning av landets arbetslivsforskning genom nedläggningen av arbetslivsinstitutet. Sedan detta blev känt har jag funderat på hur jag ska reagera. De flesta känner sig kanske inte så väldigt berörda av att en massa forskare blir av med sina jobb. Men det handlar också om vad dessa forskare gör – vilken typ av kunskap de producerar och till vad man kan använda kunskapen.

Marianne Törner sammanfattar det hela på ett bra sätt, tycker jag.

Och för att formulera min egen slutsats:

Det råder ingen tvekan om att nedläggningen av arbetslivsinstitutet är politisk. Vad vi nu ser är hur en ny högerregering utnyttjar möjligheten att rycka undan mattan för obekväm kunskapsproduktion. Förmodligen kommer vi att få se fler exempel på små, radikala steg mot ett mer borgerligt samhälle. Vart och ett av dessa kommer att stöta på protester från dem som drabbas, men den stora massan känner sig inte berörd. Inte förrän summan av alla förändringar till slut ställer varje medborgare inför fullbordat faktum, nämligen att en total samhällsomvandling har ägt rum.

Sorry! Ingen ångervecka

Det är synd att den borgerliga politiken drabbar alla och inte bara de 12 procent som ångrar hur de röstade i valet.

I Synovate Temos oktoberundersökning ges svaret på frågan jag ställde i ett tidigare inlägg. Om det hade varit val idag hade borgarna inte fått majoritet. Så här skriver DN:

”Normalt brukar valvinden fortsätta att blåsa efter valet, och stödet för den segrande sidan öka i opinionsmätningarna de närmast följande månaderna. Men den här gången har opinionsvinden redan vänts emot den nya regeringen.”

Tydligen är det många väljare som är överraskade över hur stor a-kassehöjningen blev, hur mycket dyrare trafikförsäkringen kommer att bli och hur liten skattesänkningen blir.

All denna information fanns att tillgå före valet. Det finns inget att skylla på, utom möjligtvis att media väntade tills efter valet med att göra konsekvensbeskrivningar av alliansens politik.

Till er som ångrar er har jag bara ett par tröstlösa kommentarer:

Vad är du besviken på? Regeringen? Den gör bara vad den lovade före valet.

Visste du inte vad den tänkte göra? Det kunde du ha tagit reda på. Synd att du inte gjorde det.

Och så en sista kommentar. Jag kan bara inte motstå frestelsen:

Vad var det jag sa.

En glimt av Tyskland

Nu är man väl ingen globetrotter direkt, men av de erfarenheter jag fått hittills av resande har jag dragit slutsatsen att man kommer ganska långt med en hyfsad engelska och ett Visa-kort.

Utom i Tyskland, det vill säga.

Alla är trevliga tills det visar sig att man inte pratar flytande tyska. Att sedan försöka betala med kort gör knappast saken bättre. För det senare finns det åtminstone fem stora hinder:

1. Att få den som ska ha betalt att förstå att du vill betala med kort
2. Att de tar kort överhuvudtaget
3. Att de tar ditt kort
4. Att kortapparaten fungerar
5. Att den som ska ta betalt vet hur den fungerar

Och om du vill få ut lite kontanter genom att be kassörskan dra ett par hundra extra på kortet? Glöm det! Inte en chans!

Beställa öl är inte heller så lätt. Även om man försöker göra det på tyska.

– Zwei Bier, bitte!
– Welches Bier?
– Zwei grosse Bier, bitte!
– Ja, aber welches bier?
– Dunkel bier!
– Wollen Sie xxxx (nåt suspekt ölmärke) haben?
– Ja, ja… Guten heute, nette leute…

Titta på TV är inte heller någon hit. Efter en del kanalbläddrande hamnade jag i en Wallander-film. Glädjen över denna upptäckt varade ungefär tills den första repliken kom. På tyska.

Hallå? Vi lever på tjugohundratalet. Hur kul är det med dubbade filmer? Vem skulle vilja höra Dirty Harry på svenska? ”Kom igen, punkaren. Gör min dag!”. Va?

Pfffh!

Fart

Nu är det höga böter på höga hastigheter. Jag hörde en intressant invändning.

– Det är inte farten som dödar, det är smällen.

Eller på engelska:

– It’s not the fart that kills, it’s the smäll.

Fråga Nuder

Pär Nuder intervjuades i Ekots lördagsintervju. En vältalig partiledarkandidat upphöjer den politiska korrektheten till konst.

Kära Pär, vilken värld lever du i?

Du menar alltså på fullaste allvar att Perssons betydelse för valutgången är kraftigt överdriven. Att väljarna har utgått ifrån sakfrågorna och att partiledarna inte påverkar opinionen. I så fall undrar jag varför Persson lyftes fram på nästan alla våra valaffischer? Jag undrar också hur jag som valarbetare ska tolka alla de väljare som sa att de hade röstat på oss om det inte vore för Göran Persson. Ljög dom?

Om du har rätt – om det var politiken det var fel på och inte Persson – då betyder valresultatet att väljarna faktiskt ville ha en borgerlig politik. Man ville alltså ha högre fackföreningsavgifter, sänkt arbetslöshetsersättning och sämre sjukförsäkring. I så fall borde socialdemokraternas valstrategi inför nästa val bli att komma närmare moderaternas politik. Om det nu är den det handlar om.

På den punkten hoppas jag innerligt att du har fel.

I partiledarfrågan försökte du få oss att tro att ingen av de kandidater som nu är på tapeten överhuvudtaget funderar på partiledarskapet. Att du själv inte har tänkt tanken. Tror du på fullaste allvar att någon tar det för en sanning? Antingen tänker du helt annorlunda än de flesta andra eller så drar du en officiell vals som du räknar med att lyssnarna går på.

Kritiken mot din egen kandidatur uppfattar du som en mediakonstruktion. Du har inte hört någon partimedlem yttra något åt det hållet. Låt mig i så fall göra ett avslöjande. Många i partiet ställer sig skeptiska till att du ska bli vår nästa partiledare. Kravet på en kvinnlig kandidat är inte bara ett positivt ställningstagande. Det är också en garanti för att du inte ska bli aktuell. Om du inte visste detta redan är jag den förste att beklaga. Sorry.

Dina intervjusvar präglas av två saker:
1. En grov underskattning av de viktigaste orsakerna till valnederlaget
2. En tendens att ge politiskt korrekta och (därmed) icke trovärdiga svar

Jag har lite svårt att förhålla mig till dina svar. Antingen tror du på vad du själv säger och då har vi en väldigt naiv partiledarkandidat. Eller så tror du inte på vad du säger och i så fall är du oärlig, samtidigt som du underskattar svenska folket.

Om din version gäller för hela partistyrelsen står övriga partiet inför en stor uppgift om man tänker sig att vi ska vinna nästa val. Min förhoppning är att partiets valanalys är öppen och förutsättningslös och att partiledningen inte på förhand ägnar sig åt att censurera slutsatserna. Vad som händer nu och vilka slutsatser vi drar är avgörande för om vi ska kunna återkomma som en politisk kraft i nästa val. Inget pris är för högt för den saken. Om vi så ska vara tvungna att offra både Persson och Nuder.

Skurkstater

Jag minns inte riktigt om det var Bush den äldre eller Bush den yngre som myntade begreppet ”skurkstater”.

I vilket fall så har Reinfeldts regering gett begreppet en ny innebörd.

Vem är förvånad?

Att avgiften till a-kassan höjs kraftigt presenterades idag som en nyhet. En forskare från arbetslivsinstitutet har räknat ut att de höjda avgifterna, i kombination med införandet av en allmän a-kassa, kommer att leda till kraftigt sjunkande medlemssiffror för de fackliga organisationerna.

Regeringens lösning på kritiken: lägg ner arbetslivsinstitutet.

Vem är egentligen förvånad? Detta är inga nyheter. Väljarna kunde före valet enkelt ta reda på vilka förslag alliansen planerade att sjösätta. Det var ingen hemlighet. Vad som kanske var mer höljt i dunkel var tanken bakom förslagen:

Fackets makt ska minska och den forskning som ger stöd åt fackets existens ska tas bort.

Miljöpartiet i Örebro

Miljöpartiet har valt sida i Örebro kommun och medverkar nu till ett maktskifte. Det är ett stort ansvar som ödet har lagt i händerna på ett litet parti. På riksplanet har miljöpartiets företrädare flera gånger gett tydliga besked när det gäller vilket av de politiska blocken som skapar bäst förutsättningar för en grön politik. Särskilt tydliga har språkrören varit i sina omdömen om moderaterna.

Men i Örebro kommun ser det alltså ut på ett helt annat sätt. Här hade miljöpartiet redan från början bestämt sig för att gå in i ett samarbete med de borgerliga partierna. Detta ställningstagande har inte haft någonting att göra med partiets möjligheter att få inflytande i politiken. Tvärtom bestämde man sig tidigt för att Örebroarna nog skulle må bäst av ett borgerligt styre. Därför får miljöpartiets medlemmar och väljare nu nöja sig med färre politiska poster och mindre inflytande i politiken än vad man hade fått om man hade gått in i ett samarbete med socialdemokraterna och vänstern.

Det är bara att beklaga.

Om att stå för vad man tycker

Tomas Tengby utvecklar det här med att stå för sin åsikt som politiker.

Ministrarnas ursäkter och bortförklaringar är rentav ynkliga. Det hade faktiskt varit bättre om de hade stått för sina åsikter. Fast det är klart. En girig människa är väl beredd att gå ganska långt för att få behålla en ministerlön.