Archive for juni, 2008

Tävling! Varför ska man vara med i facket?

2008-06-22

Under den av regeringen utlösta massflykten från LO har medlemsvärvningen, eller kanske snarare kampen för att behålla medlemmar, blivit en överlevnadsstrategi för den fackliga organisationen. När medlemskapet blir dyrare får allt fler anledning att ställa sig frågan ”varför ska jag vara med i facket?”.

Som svar har en del fackliga företrädare lyft fram de ekonomiska och försäkringsmässiga fördelarna. Den som är medlem i facket får rabatt på hemförsäkringen, typ. Från andra fackliga företrädare kommer kritik mot dessa argument. ”Det är inte enbart för försäkringarnas skull som man är med i facket”.

Okej, jag håller med. Det är inte enbart av ekonomiska skäl, utan…

Ja, vad svarar man på den frågan? Varför ska man vara med i facket?

Skriv in ditt bidrag som ett svar på det här inlägget. Upphovsmannen till bästa formuleringen belönas med ett hedersomnämnande på denna blogg.

Annonser

Med garden nere

2008-06-17

Det här kan verka suspekt, men jag har vid några tillfällen fått förmånen att studera strategier för konflikthantering vid konflikter som avgörs med handgemäng. Till skillnad från boxning och kampsport gäller som bekant inga regler vid sådana tillfällen. Därför är också metoderna annorlunda mot vad vi kanske är vana vid.

Ett sätt att nå komparativa fördelar i utgångsläget är att få motståndaren att tro att det inte finns en konflikt. På det viset skapas helt andra förutsättningar att tillfoga motståndaren skada än om han/hon är beredd och har garden uppe. Med ett sådant utgångsläge inleds handgemänget som ett överraskningsmoment och så länge det varar kan angriparen hinna komma långt innan den angripne överhuvudtaget har greppat situationen. Och när insikten väl kommer kan det vara för sent.

Därför behöver det inte vara av ren vänlighet som en potentiell motståndare plötsligt blir överdrivet trevlig. Det kan vara en strategi för att nå komparativa fördelar inför ett angrepp.

Exemplen på denna strategi är många och de förekommer inte bara på raggarträffar eller i sunkna barer nere vid hamnen. Hitler lurade Stalin på det här sättet och nådde nästan ända fram till Kreml innan det blev något motstånd att tala om. Överraskningsmomentet var avgörande i den manövern.

Det här kom jag att tänka på när jag skrev det förra inlägget.

Vanlig, trevlig och fullständigt livsfarlig

2008-06-17

I landstingsfullmäktige idag var det möjligen Sverigedemokraternas Daniel Spiik som lockade fram flest skratt. Denne urtrevliga, vardagligt okunniga och till synes fullständigt harmlösa uppenbarelse från Östernärke gav på sitt Hjalmar-vis upphov till flera spontana munterhetsyttringar i församlingen.

I och för sig var det bitvis oklart vad ledamöterna skrattade åt – om det var själva skämten eller det faktum att han gav ett motsägelsefullt intryck när han med sin okunnighet skulle försöka försvara innehållet i en budget full av sakfel och missuppfattningar. Jag satt själv och tyckte att han var lite harmlöst rolig – tills jag väcktes till liv av en mer skarpsynt partikamrat: ”Den där, han är fullständigt livsfarlig”.

Jag stelnade till för en stund medan jag observerade hur hela fullmäktige under Spiiks stakningar förleddes in i en jovialisk dimma. Harmlös och rolig. Jojo…

Som person är Spiik en trevlig kille på alla sätt. Det är lätt att glömma bort vad han företräder.

Så länge han undviker att prata om invandrare består säkert intrycket. Men bakom trevligheten finns en person som ställer upp helhjärtat på Sverigedemokraternas nationalistiska princip – den som säger att det bara får finnas en kultur i Sverige. De som bryter av mot den kulturen – vilken i korthet kan beskrivas som Sverigedemokraternas egen bild av ett rasrent midsommarstångs-Sverige med dalahästar, knätofs och surströmming – har två val. Total anpassning eller exil. Assimilation eller utvisning.

Som Sverigedemokrat är Spiik motståndare mot det så kallade ”mångkulturella projektet”. Han tycker inte om integration. Assimilation ska det vara. Total kulturell underkastelse.

Och som Sverigedemokrat är Spiik förstås också motståndare mot humanistiska principer inom vården. Papperslösa kallas för illegala invandrare och ska inte få del av den svenska välfärden. Svensk vård ska gå till svenskar. Resten får skylla sig själva.

Främlingsfientligheten, nationalismen och konservatismen utgör alltjämt grunden för Sverigedemokraternas politiska populism. Allt man inte vet något om eller inte själv har några erfarenheter av betraktas med misstänksamhet. Det gäller inte bara invandrare, utan det kan handla om allt ifrån flygplatsen till landstingets kultursatsningar. Utgångspunkten är densamma: det jag inte vet något om måste vara dåligt eller onödigt.

Den människosynen och det i grunden odemokratiska förhållningssättet har alltså tagit plats i landstingsfullmäktige. Det är dessa värden Spiik är vald att representera.

Och där sitter vi och roas av hans halvcharmiga tafattheter.

Avvikande uppfattning om FRA = PUBLICITET!

2008-06-17

Dagens nyhet – en Federley som står och snyftar i riksdagen om våndorna med att ta beslut om avlyssning av internet-trafik. Det här måste vara det hittills största enskilda tillfället i Federleys karriär att med minimal ansträngning få maximal publicitet.

En riktig publicitetsorgasm.

Fästing – what’s the point?

2008-06-17

I morse såg jag en fästing på golvet i hallen. Stor, grå och välfylld. Förmodligen hade den just släppt taget om någon av katterna. Där hade den suttit och gottat sig ett tag och nu var den alltså mätt.

Så där låg den alltså. Som ett orörligt tuggummi. Rörelseorganen hängde hjälplöst i luften och hade inga möjligheter att förflytta den nu oproportionerligt uppsvällda bakkroppen.

Jag tittade på tragedin en stund och funderade över vad som var vitsen med det hela.
”Jaha, är du nöjd nu?”, frågade jag.

Inget svar.

It takes one to know one…

2008-06-17

Igår hade David Kronlid, sd, ett intressant omdöme om miljöpartiet.

”Det har ju visat sig gång på gång att miljöpartiet är ett enfrågeparti och att de saknar kontakt med verkligheten.”

Enfrågeparti. Saknar kontakt med verkligheten.

Jo jo, Kronlid vet nog vad han pratar om…

Om rätt till vård för papperslösa

2008-06-14

Idag deltog jag vid en manifestation för papperslösas rätt till vård, arrangerad av SSU. Vi höll till på Våghustorget i Örebro med början klockan 14. Här är underlaget till talet jag höll:

Torgmötesdeltagare!

Papperslösas rätt till vård är en krånglig fråga. Samtidigt är den väldigt enkel.

Jag börjar med det som är krångligt.

Det finns många olika föreställningar om vad som gäller och den osäkerheten bidrar i sig till att papperslösas rätt till akut vård i praktiken kan bli åsidosatt – även om riktlinjer och bestämmelser säger att den rätten ska finnas. Därför har en del regioner och landsting antagit förtydligade riktlinjer för vad som gäller. I korthet går de ut på att alla, även papperslösa, har rätt till akut vård, oavsett betalningsförmåga vid ögonblicket.

Principen gäller i alla landsting, men kan vara olika mycket känd och olika tydligt formulerad.

Vad som ytterligare krånglar till det är att olika villkor gäller för olika kategorier av människor, beroende på flyktingstatus.

För asylsökande som fått uppehållstillstånd och blivit bosatta gäller samma villkor som för övriga inomlänsbor.

För asylsökande ska landstinget ge, som det heter ”omedelbar vård och vård som inte kan anstå”. Men asylsökande barn, och även barn som håller sig undan ett avvisningsbeslut – alltså papperslösa och gömda – har rätt till kostnadsfri vård med samma omfattning som inomlänsbarn.

Vuxna asylsökande betalar en mindre patientavgift som inte ingår i lanstingets högkostnadsskydd. Är man asylsökande har man alltså inte rätt till subventionerade avgifter för vård som kan anstå. Sådan vård debiteras verklig kostnad eftersom landstinget inte får någon statlig ersättning för den.

Vuxna personer som fått avvisningsbeslut eller som inte sökt asyl har alltid möjlighet att få omedelbar vård. Även de som vistas illegalt i länet. Det här gäller oavsett om personen kan betala eller inte. Men principen är att de ska betala den verkliga kostnaden för vården.

Om en patient inte betalar sin vårdfaktura i tid går ärendet vidare till ett inkassoföretag. Sjukvårdsförvaltningarna har möjlighet att ta ställning till hur ärendet ska hanteras, till exempel lägga upp en avbetalningsplan eller – om patienten inte har betalningsförmåga – avskriva ärendet.

Men man kan inte utesluta, som det heter, att patienten faktiskt har betalningsförmåga, och då ska kostnaden debiteras.

För övrigt gäller att sjukvårdspersonalen inte får anmäla till polisen att en person som ska avvisas vårdas på sjukvårdsinrättningen. Däremot så är man skyldig att på direkt fråga av polisman lämna uppgift om den efterfrågade finns där eller inte.

Det var den krångliga biten. Nu till det enkla.

Så här:

– Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Ni kanske känner igen formuleringen från första artikeln i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Alla människor är lika mycket värda. Alla människor omfattas av en uppsättning mänskliga rättigheter. Detta oavsett kön, klass, etnicitet eller flyktingstatus. Alla människor omfattas av mänskliga rättigheter. Så enkelt är det.

Bland de rättigheter som FN har fastställt ingår rätten att ”åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa”. Den rättigheten finns formulerad i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Till detta kommer en viktig och bärande princip inom hälso- och sjukvården som säger att alla patienter ska få likvärdig vård utifrån sina behov. Tanken att neka personer vård av andra skäl än rent medicinska känns helt främmande i ett samhälle som vilar på humanistiska värderingar.

I grunden handlar det om att vården ska ges utifrån en humanistisk människosyn som bejakar alla människors lika värde och lika rättigheter.

Det är en självklarhet, kan man tycka. Väldigt enkelt. Så varför står vi här idag, i denna manifestation? Finns det någon som tycker annorlunda?

Svaret på den frågan är ja. Det finns en annan ståndpunkt. En annan människosyn.

Den dyker upp i många olika sammanhang. I fikarummet. I korridoren. På arbetsplatsen. Vid middagsbordet. Ofta som en obetänksam markering för att värna det egna intresset.

Men den finns också i våra beslutande församlingar. I kommunfullmäktige och i landstingsfullmäktige har antihumanismen tagit plats och låter där sina språkrör sprida propaganda och halvlögner som syftar till att undergräva principen om alla människors lika värde.

I landstingsfullmäktige har företrädaren för Sverigedemokraterna öppet kritiserat de principer som idag tillämpas i Sverige när det gäller vård till asylsökande och papperslösa. ”kommer man till Sverige så ska det läggas mer pengar på den utländska befolkningen”, låter det. ”Jag ifrågasätter att man ska lägga mer pengar på den utländska befolkningen än den inhemska”. Det är ord som Sverigedemokraternas landstingsråd har yttrat i landstingsfullmäktige.

Påståendet har två viktiga beståndsdelar. Den första är en lögn om att utlänningar får mer skattepengar än svenskar – med det uppenbara syftet att förvränga bilden av verkligheten och skapa en motstämning. Den strategin känner vi igen från propagandakampanjer i andra sammanhang och andra historiska epoker.

Den andra delen handlar om att göra skillnad mellan svenskar och utlänningar när det gäller rättigheter. Svenskar har särskilda rättigheter som personer med utländsk härkomst inte ska ha. De mänskliga rättigheterna gäller bara somliga, inte alla. Och framförallt inte invandrare från icke-västerländska länder.

Det är dessa grumliga indelningsteorier som vi vänder oss emot idag. Principen om alla människors värde är satt under angrepp. Därför står vi upp för den humanistiska människosynen och papperslösas rätt till vård.

Jag vill avsluta med några ställningstaganden som jag tycker är rimliga i den här frågan:

1. Landstinget ska se till att papperslösa och andra patienter utan avtal eller försäkring ska kunna få akut vård oavsett betalningsförmåga vid ögonblicket.
2. Det betyder inte att patienten fråntas sitt betalningsansvar, men att den medicinska vården ska komma i första hand och kostnaderna får komma i andra hand.
3. Ingen ska nekas vård beroende på oklarheter kring rätten att vistas i vårt land. Om svensk hälso- och sjukvård ska kunna anses vara humanitär kan den inte tvingas utesluta värnlösa människor i stort behov av vård.
4. Om det finns lagliga hinder för dessa principer bör de avlägsnas. Det är statens ansvar.

Tack för ordet!

Regionkverulans

2008-06-13

Först tänkte jag att det var ganska korkat av Kent Person att sätta sig i radion och gnälla om detaljer i regiondiskussionen. Vill han framstå som en kverulant så är det väl hans sak.

Å andra sidan kanske detta är precis vad han tänkt sig: att få regiondiskussionen att framstå som en fråga präglad av partipolitiskt käbbel och obegripliga hårklyverier.

Om det var syftet måste jag medge att han lyckades ganska bra i gårdagens ”rakt på sak”. Vad han kanske inte räknade med var lyssnaren som undrade varför inte regeringen tar sitt ansvar och löser frågan.

En snabb tillbakablick

2008-06-07

Socialdemokratin är under omprövning. I det ideologiska vakuum som tycks ha inträtt efter valförlusten ser sig partiet oroligt omkring efter politiska ställningstaganden som håller för borgerlig kritik. Vad är det för fel med lite marknad i primärvården? Måste samhället verkligen stå för driften av välfärden? Är det något fel med att gå med vinst?

När man är vilsen brukar det vara en god strategi att ta två steg tillbaka och försöka få lite perspektiv på tillvaron. Vad var det vi ville nu igen? En snabb tillbakablick på partiprogrammet från 1920 kanske kan ge lite vägledning.

I
Yttrande- och tryckfrihet.
Religionsfrihet.
Föreningsrätt och församlingsfrihet.

– Klart!

II
Folklig självstyrelse.
Allmän, lika och direkt rösträtt för myndiga män och kvinnor.
Republik.
Demokratiskt representationsskick.
Folkomröstning.

– Ja, det skulle vara det där med republik, då…

III
Sakkunniga förvaltningsorgan, rekryterade och kontrollerade efter
demokratiska grundsatser.

– Vi hade alltså som en egen punkt i vårt politiska program att vi skulle inrätta en tjänstemannaorganisation i det politiska styrets tjänst.

IV.
Folkligt inflytande på rättsväsendet.
Lekmannamedverkan i rättsskipningen.
Offentligt processförfarande i alla instanser.
Kostnadsfri rättshjälp.
Human strafflagstiftning. Dödsstraffet avskaffas.
Strafflagen för krigsmakten avskaffas.
Rättslig likställighet mellan man och kvinna.
Undantagslagar mot arbetarna upphävas.

– Självklara saker, kan tyckas. Men så har det inte alltid varit. På dessa områden har vi varit framgångsrika.

V.
Kostnadsfri undervisning i offentliga skolor.
Gemensam folkskola som grundval för medborgarnas utbildning.
Fackskolor för hantverk, industri, handel, jordbruk och fria yrken.
Tryggat tillträde för kvalificerade till högre undervisningsanstalter.
Ekonomiska hinder för deras utbildning undanröjas.
Konfessionslöst undervisningsväsen.
Främjande av det fria forsknings- och bildningsarbetet.

– Konfessionslöst undervisningsväsen är väl den punkt som känns mest aktuell idag. Annars är det kraven på lika villkor för tillträde till högre utbildning och det fria forsknings- och utbildningsväsendet som kan vara särskilt värda att notera. Det sistnämnda är aktuellt med tanke på historieuppropet.

VI.
Statskyrkan avskaffas.
Av kyrkan disponerade egendomar stanna i samhällets ägo.

– Steg ett är avklarat, sent omsider. Men hur blev det med steg två?

VII.
Direkt beskattning.
Progressiv inkomstskatt. Skattefritt existensminimum. Skärpt skatt å
arbetsfri inkomst.
Enskild förmögenhet beskattas progressivt, särskilt genom arvsskatt.
Samhällelig kapitalbildning tryggas vid beskattningen.
Överskott från samhällets företag bidraga till budgetbehovens fyllande.

– Hur var det nu med arvsskatten? Förmögenhetsskattens historia känns fortfarande färsk. De nya moderaterna har återställt verkligheten till de förhållanden som rådde när detta program skrevs.

VIII.
Frihandel.
Utrikeshandeln organiseras under samhällets kontroll.

Den här punkten har utvecklats och moderniserats i senare programskrivningar. Man kan i och för sig fråga sig om frihandeln ska omfatta den del av världen som ligger utanför EU. Så är det ju inte idag.

IX.
Olycksfallsförsäkring. Sjukförsäkring. Moderskapsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkring.
Pensionering av åldringar och invalider samt barn- och änkepensionering.

– Det här är ett klassiskt socialdemokratiskt krav som nu är under massivt angrepp från den moderatledda regeringen.

X.
Lagstadgad 8 timmars normalarbetsdag.
Förbud mot nattarbete, där arbetet ej av tekniska skäl eller i den allmänna
välfärdens intresse måste äga rum.
Minst 36 timmars sammanhängande fritid i veckan.
Förbud mot användning av barn under 15 år i industrin. Likaså mot allt
förvärvsarbete, som hindrar obligatorisk skolgång.
Skydd mot yrkesfara. Yrkesinspektion.
Offentlig, kostnadsfri arbetsförmedling.
En tillfredsställande lägsta lönestandard upprätthålles genom samhällets
reglerande ingripande.
Arbetarskyddslagstiftningen utsträckes till hemindustrin.
Frihet att utvandra och invandra.
Arbetareskyddets och arbetareförsäkringens förmåner tillförsäkras
även utländska arbetare.
Arbetareklassens rättigheter betryggas genom internationella överenskommelser.

– Intressepolitiken återkommer. Det är arbetarnas intressen som sätts i främsta rummet. Att den borgerliga politiken nu riktar udden mot flera av de krav som framställs ovan säger en hel del om falskheten i moderaternas försök att framställa sig som ett nytt arbetareparti. Yrkesinspektionen nedrustas. Arbetsförmedlingen privatiseras. Lägstalönerna ska sänkas. Sverige har fått en arbetarfientlig arbetarregering.

XI.
Bekämpande av alkoholismen. Undervisning om alkoholens verkningar
på individ och samhälle. Åtgärder för undanröjande av alkoholismens
sociala orsaker. Restriktions- och förbudslagstiftning.

– Ja, vi hann en bit på vägen men de senaste åren har det gått rakt åt andra hållet. Att moderaterna driver på utvecklingen i fel riktning är ingen hemlighet. Var står socialdemokratin?

XII.
Expropriationsrätt för samhällets behov.

– Nu råder ”utförsäljningsrätt för de vinstdrivande vårdbolagens behov”.

XIII.
I samhällets ägo överföras:
alla för en planmässig folkhushållnings genomförande erforderliga
naturrikedomar,
industriföretag,
kreditanstalter,
transportmedel och kommunikationsleder.
Sakkunnig ledning av samhällets företag under garantier mot byråkratisk
skötsel.
Arbetare och konsumenter deltaga i samhällsföretagens förvaltning.
Samhällelig kontroll över företag, som kvarstå i enskild ägo.

– Planmässigheten kan väl sägas vara uppfylld eftersom dessa ting i stora delar sköts av oligopol, som har satt marknaden ur spel. När det gäller den demokratiska styrningen återstår en del arbete.

XIV.
Samhället befrämjar kooperationen.

– Och här har socialdemokratin gått bet. Vi behöver ett rejält program för främjandet av den sociala ekonomin. Lagstiftningen måste göra skillnad på vinstdrivande och icke-vinstdrivande, stora företag och små företag, vinstutdelning och investeringar i social ekonomi.

XV.
A.
Tvångsköp av större jordegendomar i enskild ägo.
Vanhävdade egendomar indragas till samhället.
Fideikommissinstitutionen upphäves; samhället inlöser fideikommissen.
Statens jorddonationer återgå till samhället.
Styckning av samhällets jordegendomar endast om naturförhållandena
göra stordrift olämplig.
Upplåtelse av samhällets större jordegendomar till enskilda sker under
garantier för det allmännas och för jordbruksarbetarnas intressen.
Samhällets för småbruk avsedda jordegendomar upplåtas till brukarna
mot tryggad besittningsrätt.
B.
Koncessionssystem, som lägger kontrollen över jordköp i samhällets
hand, för i enskild ägo befintliga jordbruksföretag.
Torpare och arrendatorer å jord i enskild ägo skydda genom arrendelagstiftning.
Ersättning av jordägaren för nyodlingar och jordförbättringar.
Vid jordägares frånfälle inlöser staten, därest arvingarna så önska,
egendomen i syfte att trygga deras möjlighet att bruka fädernejorden.
Hela landet omfattande vanhävdslag.
C.
Egnahemsrörelsen lägges helt i samhällets hand.
Samhället ställer mot avgäld medel till förfogande åt egnahemstagaren
för uppförande av åbyggnader.

– Först tyckte jag att punkterna kändes väldigt tidsbundna, men sedan slog jag upp ”fideikomissinstitut” på Wikipedia och kunde konstatera att den frågan har hängt med och att den fortfarande inte är genomförd, trots att beslut om avvecklande togs 1963.

XVI.
Inkomstens och förmögenhetens fördelning regleras.

– Hur det nu ska gå till… Men att skillnaderna ökar är helt klart otillfredsställande. Vem vågar göra det som krävs för att de ska minska? Eller ska vi skippa det kravet?

XVII.
Folklig kontroll över utrikespolitiken. Den hemliga diplomatien avskaffas.
Ett demokratiskt organiserat folkens förbund.
Internationell ordningsmakt och avrustning.

– Detta formulerades alltså före andra världskriget. Om tillsättningsprocesserna på UD har vi fått veta lite mer efter ett reportage i dokument inifrån.

Provåkning med blinda

2008-06-03


Här hjälper jag Marie Skoog tillrätta på bönpallen.