En snabb tillbakablick

Socialdemokratin är under omprövning. I det ideologiska vakuum som tycks ha inträtt efter valförlusten ser sig partiet oroligt omkring efter politiska ställningstaganden som håller för borgerlig kritik. Vad är det för fel med lite marknad i primärvården? Måste samhället verkligen stå för driften av välfärden? Är det något fel med att gå med vinst?

När man är vilsen brukar det vara en god strategi att ta två steg tillbaka och försöka få lite perspektiv på tillvaron. Vad var det vi ville nu igen? En snabb tillbakablick på partiprogrammet från 1920 kanske kan ge lite vägledning.

I
Yttrande- och tryckfrihet.
Religionsfrihet.
Föreningsrätt och församlingsfrihet.

– Klart!

II
Folklig självstyrelse.
Allmän, lika och direkt rösträtt för myndiga män och kvinnor.
Republik.
Demokratiskt representationsskick.
Folkomröstning.

– Ja, det skulle vara det där med republik, då…

III
Sakkunniga förvaltningsorgan, rekryterade och kontrollerade efter
demokratiska grundsatser.

– Vi hade alltså som en egen punkt i vårt politiska program att vi skulle inrätta en tjänstemannaorganisation i det politiska styrets tjänst.

IV.
Folkligt inflytande på rättsväsendet.
Lekmannamedverkan i rättsskipningen.
Offentligt processförfarande i alla instanser.
Kostnadsfri rättshjälp.
Human strafflagstiftning. Dödsstraffet avskaffas.
Strafflagen för krigsmakten avskaffas.
Rättslig likställighet mellan man och kvinna.
Undantagslagar mot arbetarna upphävas.

– Självklara saker, kan tyckas. Men så har det inte alltid varit. På dessa områden har vi varit framgångsrika.

V.
Kostnadsfri undervisning i offentliga skolor.
Gemensam folkskola som grundval för medborgarnas utbildning.
Fackskolor för hantverk, industri, handel, jordbruk och fria yrken.
Tryggat tillträde för kvalificerade till högre undervisningsanstalter.
Ekonomiska hinder för deras utbildning undanröjas.
Konfessionslöst undervisningsväsen.
Främjande av det fria forsknings- och bildningsarbetet.

– Konfessionslöst undervisningsväsen är väl den punkt som känns mest aktuell idag. Annars är det kraven på lika villkor för tillträde till högre utbildning och det fria forsknings- och utbildningsväsendet som kan vara särskilt värda att notera. Det sistnämnda är aktuellt med tanke på historieuppropet.

VI.
Statskyrkan avskaffas.
Av kyrkan disponerade egendomar stanna i samhällets ägo.

– Steg ett är avklarat, sent omsider. Men hur blev det med steg två?

VII.
Direkt beskattning.
Progressiv inkomstskatt. Skattefritt existensminimum. Skärpt skatt å
arbetsfri inkomst.
Enskild förmögenhet beskattas progressivt, särskilt genom arvsskatt.
Samhällelig kapitalbildning tryggas vid beskattningen.
Överskott från samhällets företag bidraga till budgetbehovens fyllande.

– Hur var det nu med arvsskatten? Förmögenhetsskattens historia känns fortfarande färsk. De nya moderaterna har återställt verkligheten till de förhållanden som rådde när detta program skrevs.

VIII.
Frihandel.
Utrikeshandeln organiseras under samhällets kontroll.

Den här punkten har utvecklats och moderniserats i senare programskrivningar. Man kan i och för sig fråga sig om frihandeln ska omfatta den del av världen som ligger utanför EU. Så är det ju inte idag.

IX.
Olycksfallsförsäkring. Sjukförsäkring. Moderskapsförsäkring. Arbetslöshetsförsäkring.
Pensionering av åldringar och invalider samt barn- och änkepensionering.

– Det här är ett klassiskt socialdemokratiskt krav som nu är under massivt angrepp från den moderatledda regeringen.

X.
Lagstadgad 8 timmars normalarbetsdag.
Förbud mot nattarbete, där arbetet ej av tekniska skäl eller i den allmänna
välfärdens intresse måste äga rum.
Minst 36 timmars sammanhängande fritid i veckan.
Förbud mot användning av barn under 15 år i industrin. Likaså mot allt
förvärvsarbete, som hindrar obligatorisk skolgång.
Skydd mot yrkesfara. Yrkesinspektion.
Offentlig, kostnadsfri arbetsförmedling.
En tillfredsställande lägsta lönestandard upprätthålles genom samhällets
reglerande ingripande.
Arbetarskyddslagstiftningen utsträckes till hemindustrin.
Frihet att utvandra och invandra.
Arbetareskyddets och arbetareförsäkringens förmåner tillförsäkras
även utländska arbetare.
Arbetareklassens rättigheter betryggas genom internationella överenskommelser.

– Intressepolitiken återkommer. Det är arbetarnas intressen som sätts i främsta rummet. Att den borgerliga politiken nu riktar udden mot flera av de krav som framställs ovan säger en hel del om falskheten i moderaternas försök att framställa sig som ett nytt arbetareparti. Yrkesinspektionen nedrustas. Arbetsförmedlingen privatiseras. Lägstalönerna ska sänkas. Sverige har fått en arbetarfientlig arbetarregering.

XI.
Bekämpande av alkoholismen. Undervisning om alkoholens verkningar
på individ och samhälle. Åtgärder för undanröjande av alkoholismens
sociala orsaker. Restriktions- och förbudslagstiftning.

– Ja, vi hann en bit på vägen men de senaste åren har det gått rakt åt andra hållet. Att moderaterna driver på utvecklingen i fel riktning är ingen hemlighet. Var står socialdemokratin?

XII.
Expropriationsrätt för samhällets behov.

– Nu råder ”utförsäljningsrätt för de vinstdrivande vårdbolagens behov”.

XIII.
I samhällets ägo överföras:
alla för en planmässig folkhushållnings genomförande erforderliga
naturrikedomar,
industriföretag,
kreditanstalter,
transportmedel och kommunikationsleder.
Sakkunnig ledning av samhällets företag under garantier mot byråkratisk
skötsel.
Arbetare och konsumenter deltaga i samhällsföretagens förvaltning.
Samhällelig kontroll över företag, som kvarstå i enskild ägo.

– Planmässigheten kan väl sägas vara uppfylld eftersom dessa ting i stora delar sköts av oligopol, som har satt marknaden ur spel. När det gäller den demokratiska styrningen återstår en del arbete.

XIV.
Samhället befrämjar kooperationen.

– Och här har socialdemokratin gått bet. Vi behöver ett rejält program för främjandet av den sociala ekonomin. Lagstiftningen måste göra skillnad på vinstdrivande och icke-vinstdrivande, stora företag och små företag, vinstutdelning och investeringar i social ekonomi.

XV.
A.
Tvångsköp av större jordegendomar i enskild ägo.
Vanhävdade egendomar indragas till samhället.
Fideikommissinstitutionen upphäves; samhället inlöser fideikommissen.
Statens jorddonationer återgå till samhället.
Styckning av samhällets jordegendomar endast om naturförhållandena
göra stordrift olämplig.
Upplåtelse av samhällets större jordegendomar till enskilda sker under
garantier för det allmännas och för jordbruksarbetarnas intressen.
Samhällets för småbruk avsedda jordegendomar upplåtas till brukarna
mot tryggad besittningsrätt.
B.
Koncessionssystem, som lägger kontrollen över jordköp i samhällets
hand, för i enskild ägo befintliga jordbruksföretag.
Torpare och arrendatorer å jord i enskild ägo skydda genom arrendelagstiftning.
Ersättning av jordägaren för nyodlingar och jordförbättringar.
Vid jordägares frånfälle inlöser staten, därest arvingarna så önska,
egendomen i syfte att trygga deras möjlighet att bruka fädernejorden.
Hela landet omfattande vanhävdslag.
C.
Egnahemsrörelsen lägges helt i samhällets hand.
Samhället ställer mot avgäld medel till förfogande åt egnahemstagaren
för uppförande av åbyggnader.

– Först tyckte jag att punkterna kändes väldigt tidsbundna, men sedan slog jag upp ”fideikomissinstitut” på Wikipedia och kunde konstatera att den frågan har hängt med och att den fortfarande inte är genomförd, trots att beslut om avvecklande togs 1963.

XVI.
Inkomstens och förmögenhetens fördelning regleras.

– Hur det nu ska gå till… Men att skillnaderna ökar är helt klart otillfredsställande. Vem vågar göra det som krävs för att de ska minska? Eller ska vi skippa det kravet?

XVII.
Folklig kontroll över utrikespolitiken. Den hemliga diplomatien avskaffas.
Ett demokratiskt organiserat folkens förbund.
Internationell ordningsmakt och avrustning.

– Detta formulerades alltså före andra världskriget. Om tillsättningsprocesserna på UD har vi fått veta lite mer efter ett reportage i dokument inifrån.

Annonser

2 svar to “En snabb tillbakablick”

  1. surkille Says:

    Sossarnas politik har aldrig fungerat! Vi hade välfärd på 50 och 60- talet pga krigen. Hela världen skrek efter våra produkter det hade inget med den förda politiken att göra. På 70-talet kom övriga världen ikapp oss då började sossarna låna pengar till välfärden de lånade och lånade. Inse fakta ni har aldrig någon fört en vettig politik.
    Roberth

  2. Martin Says:

    Lustigt, jag som hade fått för mig att det var under de borgerliga regeringsperioderna på 70- talet och 90-talet som underskotten växte och arbetslösheten ökade. Och att det var Sverige som under förra mandatperioden hörde till de länder i Europa som klarade ekonomin bäst.

    Vad exakt menar du inte fungerar med den socialdemokratiska politiken? Och vad i den borgerliga politiken menar du fungerar så himla bra?

    Intressant, förresten, att positiva trender inte beror på politik medan negativa trender gör det. I alla fall när sossarna har makten.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: