Överklassnära tjänster

Avdragen för hushållsnära tjänster har ökat kraftigt. Den totala skattereduktionen för 2008 var 440 miljoner kronor. Det är mer än en tredubbling jämfört med 2007. Antalet personer som utnyttjat rabatten var 92 000, vilket är en fördubbling.

Inte helt oväntat är det framförallt höginkomsttagare som har utnyttjat rabatten. Halva befolkningen över 20 år hade under 2008 mindre än 200 000 kr i årsinkomst. I den gruppen var det sex promille som utnyttjade avdraget. Bland de fem procent av befolkningen som tjänade över en halv miljon var det sju procent som kunde berika sig på reformen.

Skillnaderna var också stora geografiskt. I Filipstad, Storuman och Åsele utnyttjade en promille skattereduktionen. I Danderyd var motsvarande siffra 6,6 procent. Här kan man i och för sig förmoda att det finns en viss samvariation mellan årsinkomst och geografisk hemvist.

Regeringens satsning på den så kallade tjänstesektorn har ett tydligt klassperspektiv. Överklassperspektiv, närmare bestämt. Rabatten går till dem med högst inkomster och syftar till att utöka deras utbud av enkla servicetjänster. Statistiken talar sitt tydliga språk: det är höginkomsttagarna som utnyttjar rabatten.

Det är alltså där de nya jobben ska växa fram. I lågbetalda serviceyrken som går ut på att serva personer med höga inkomster.

Strategin ger flera högerpolitiska konsekvenser som det tål att funderas på:

För det första leder den till att Sverige polariseras. Arbetsmarknaden delas upp i högbetalda glidarjobb med höga inkomster och lågbetalda servarjobb med låga inkomster. Följdenligt delas befolkningen in i en grupp välbärgade som befrias från tråkigt hushållsarbete och en grupp fattiga som får serva de välbärgade.

För det andra leder den till att de nya jobb som skapas till största delen består av lågkvalificerade serviceyrken. Det är yrken som till sin karaktär bygger på underordning. Att serva någon som betalar för att bli servad. Den typen av arbeten är alltså framtidens jobb i det borgerliga Sverige.

För det tredje innebär den att den service som tillhandahålls i samhället inte längre med självklarhet går till den som behöver det mest. Vem som servar vem blir först och främst en fråga om årsinkomst, inte om behov.

Ett annat sätt att skapa fler jobb är att satsa på utbildning och högkvalificerad teknikutveckling inom miljöområdet. På så vis skulle den nödvändiga klimatomställningen kunna kombineras med en utveckling som gör arbetsmarknaden och befolkningen mer jämställd, samtidigt som den skapar förutsättningar för nya, kreativa och stimulerande yrken.

Min övertygelse är att framtidens jobb heter miljöstrateg, planerare och kaospilot. Jobb som unga människor vill ha och vill utvecklas i. Mot detta står en modell med lågbetalda serviceyrken som går ut på att utföra tjänster åt en allt mer välbärgad överklass.

Annonser

Ett svar to “Överklassnära tjänster”

  1. Christina Wahrolin Says:

    Ja, vad skulle vi inte kunna göra för 440 milj för att ex vis utjämna skillnaderna i samhället, se till att solidariteten återinfördes som både begrepp och i praktiken. Det är helt nödvändigt med en annan fördelningspolitik.

    I år – 2010 – är det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning, då känns det som ett slag i ansiktet när man konstaterar att det är framförallt höginkomsttagarna som utnyttjat denna skatterabatt. Människor kommer även fortsättningsvis att köpa ”hushållsnära tjänster” – men det får inte ske med med skattesubventioner.
    Martin -du har som alltid gjort en lysande analys av problematiken.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: