En politik mot arbetare

Olika företag kan förhålla sig olika till sina anställda. En del tar arbetsmiljöarbete på allvar. Ser anställda som en resurs. Samarbetar med de fackliga organisationerna. Arbetar förebyggande med hälsa på arbetsplatsen och tar aktivt ansvar för rehabilitering när det behövs. Sköter uppsägningar på ett snyggt sätt med frivilliga avtalslösningar.

Men det finns också företag som jobbar på ett annat sätt. Ser anställda som en kostnad. Struntar i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Smiter undan från sitt rehabiliteringsansvar. Ser inte hälsa som en del av företagets ansvar. Försöker få anställda att säga upp sig utan facklig inblandning.

De nya reglerna inom sjukförsäkringen har gynnat den senare kategorin. Nu är det julafton för företag som vill göra sig av med kostsamma sjukskrivningar och ”rehabärenden”.

I morse följde jag med min fru till ett möte på företaget där hon varit anställd sedan tjugo år tillbaka. Ärende: hennes anställning.

Företagssköterskan ville hitta en konstruktiv lösning – det är ju svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter på företaget, så framtiden ser betydligt ljusare ut på den öppna arbetsmarknaden. Företrädarna för företaget höll med. ”Vi har fullt upp med uppsägningar i hela produktionen och de som finns kvar går på knäna. De som är kvar jobbar till 120 procent inom ramen för sina heltidsanställningar. Det är nog inget för dig att gå tillbaks till”. Mer eller mindre uttalat: det är nog bäst att du säger upp dig. Den här arbetsplatsen är inget för veklingar.

Så ser det ut idag. Den som är sjukskriven men inte dödssjuk blir av med anställningen. Efter första januari ryker också sjukersättningen. Sedan är det a-kassa som gäller – för den som har betalat in avgiften. När a-kassan tar slut blir det till att leva av sina tillgångar: bil, hus, bostadsrätt, sommarstuga. Allt detta kan säljas och förvandlas till livsförnödenheter. Den som är barskrapad kan få pengar till mat.

Vi har alltså fått ett samhälle där människor som blir sjuka eller skadade av sitt arbete först förlorar sin anställning och därefter sina möjligheter till försörjning. Företaget som har orsakat sjukdomen går skadeslöst ur processen och kan fortsätta förbruka människor i sin jakt på nya vinster.

Den här omänskliga politiken har människor röstat fram. Den går att rösta bort.

Annonser

Ett svar to “En politik mot arbetare”

  1. Bengt Nilsson Says:

    Mycket bra och eftertänkansvärt skrivet!

    Bengt Nilsson, socialdemokrat

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: