Om upphovsrätten inte fanns…?

Vad skulle hända om upphovsrätten försvann? Skulle musiken försvinna? Skulle den medicinska forskningen upphöra? Skulle människor sluta skapa? Skulle samhället braka ihop?

För min konkreta arbetssituation skulle det innebära att en rad opraktiska hinder försvann. Jag skulle kunna göra mina presentationer tillgängliga för studenterna med bilder och filmer intakta. Jag skulle kunna tillhandahålla artiklar och referensmaterial i pdf-format. Jag skulle kunna få tillgång till litteratur och forskningsresultat med några tangenttryckningar. Allt arbete skulle underlättas avsevärt. Mycket tid skulle frigöras.

Tänk om all världens litteratur vore tillgänglig på internet. Alla kunde ha allt inom räckhåll genom sin handdator. Vilken otrolig kreativ kraft det skulle frigöra.

Jag intervjuade en sann entreprenör en gång. Han ingick i nätverk över hela norra halvklotet. Startade upp verksamheter, utvecklade nya produktiva lösningar, höll sig hela tiden i framkant. Jag frågade om han hade många patent på sina uppfinningar. Svaret blev nej. Sånt höll han inte på med. I princip gjorde han precis tvärt om. Delade med sig och spred innovationerna i nätverken.

På det viset blev hans nätverk mer produktiva än konkurrenternas. I de fall där konkurrenterna anammade den nya tekniken och kom ikapp utvecklade entreprenören ny teknik och nya lösningar som gjorde att han ändå låg steget före. Behovet av patent – att hindra andra från att använda tekniken – fanns inte. Att lägga tid på sådant skulle bara sinka honom i hans eget skapande.

I andra branscher ligger fokus på patent och ensamrätt. Produktionen kommer inte igång förrän ensamrätten är säkrad. Sedan lever företaget på vulgära vinstuttag tills patentet löper ut. När konkurrenterna får använda samma teknik sjunker priserna som en sten och innovationen blir tillgänglig för alla – efter patentfördröjningen.

Det spelar ingen roll om det är livräddande mediciner eller en ny pekskärm – samhällsnyttan är underordnad utvecklarens förhandsrätt till egna vinstuttag.

Sådan är dagens ordning. Den har sina mäktiga försvarare. Men är den självklar? Finns det inget annat sätt att hantera skapande och innovationer? Kanske inte genom att helt avskaffa upphovsrätten, men åtminstone genom att hitta former för att göra saker och ting mer tillgängliga.

Lite förvånat tar jag del av Horace Engdahls överord i detta ämne:

”…våra politikers undfallenhet inför piratslöddret är en moralisk kollaps. Piraterna är skurkar. Kort och gott. Och de ska behandlas som skurkar. Det är en fullständig katastrof att de kan få en sådan övervikt bland de yngre. Vi har ett pedagogiskt underskott i samhällsundervisningen, som inte har gjort klart vad lag och rätt betyder.”

Det är upp till var och en att välja hur man vill möta aktuella trender och tendenser. Engdahl har valt att framstå som en ärkekonservativ kvarleva från 1800-talet. Jag tror inte att man når en konstruktiv lösning med sådant maktspråk, men noterar att ägarrättens intressen har sina aggressiva företrädare.

Annonser

4 svar to “Om upphovsrätten inte fanns…?”

  1. Jacob Says:

    Intressant förstås, särskilt nu i annalkande svininfluensavaccintider. Men den lilla kulturutövaren, säg illustratören, fotografen eller kompositören. Den som inte är intresserad av, eller kan med, att jobba i globala nätverk och ligga steget före. Vilken rätt ska denne hänvisa till när kunderna inte är intresserade av att betala för dennes arbete?

    Nä visst, det är inte särskilt bra nu heller, när det finns ett så kallat upphovsrättsskydd som sällan ser till kreatörens intressen.

    Självklart borde vi alla ta chanser att hitta på nya former för att utöva vår forskning och vårt skapande, men det är sällan den lille ensamme har råd eller mod att föregå med goda exempel. Istället förbrukas galet många dyra kultur och medicinutbildningar på timvikariat och inom tveksamma arbetslöshetsförebyggande program.

    Tjo Brossan!

  2. Martin Says:

    Tjo!

    Självklart ska man få betalt för sitt arbete! Och arbetets värde ligger väl i vad andra är beredda att betala för det. Det är arbetets villkor i en marknadsekonomi.

    Om andra inte vill betala för arbetet, men om arbetet ändå känns angeläget av det ena skälet eller det andra så får man hitta andra lösningar.

    En bra lösning, kan tyckas, vore att var och en fick tid och möjlighet till skapande utan att behöva vara ekonomiskt beroende av det. Det vore kanske det ultimata villkoret för den fria konstens fria utveckling. Fler skulle få möjlighet till denna form av självförverkligande och ingen skulle behöva göra det enbart av ekonomiska skäl.

    Dock skulle inget samhälle klara av att erbjuda sina medborgare denna möjlighet på heltid. Vi måste ju få våra förnödenheter producerade också. Någon ska montera vår Ipod, någon ska producera våra livsmedel, transportera dem till affärerna och packa upp dem i hyllorna. Någon måste bygga och underhålla våra hus, någon måste sy våra kläder och så vidare.

    Sedan när det gäller upphovsrätten så ser jag inte hur den skulle kunna vara till någon hjälp för den lille kulturutövaren. Inte ens stora kulturutövare verkar vara särskilt hjälpta av upphovsrättens försvarare. (http://ugglanyheter.blogspot.com/)

  3. Jacob Says:

    Vi håller med varandra i stort.

    Men det är en liten vinkel som skär till för ett samförstånd.
    Jag, i egenskap av insnöad, anser att konsten är mer än bara ett självförverkligande hemmapyssel som man ägnar sig åt i mån av tid.
    En syn som tyvärr inte är medräknad i den allmänna synen på vad som är kultur och hur denna uppstår och lever.
    Jag tycker förstås att alla ska ha tillgång till verktygen och plattformarna. Men det måste få och finnas proffesionella utövare, verksamma förebilder.
    Om man ställer kulturen bredvid idrotten blir det lite tydligare. Zlatan är mer än bara en fotbollsspelare för ungdomar från olika kulturer religioner och klasser. Han är en institution för hopp och hårt arbete mot var och ens mål och önskningar. Zlatan själv spelar bara fotboll och är säkert föga medveten om hur han påverkar sina fans.
    Konsten har på många plan fungerat för att medvetet och aktivt främja överskridande och kommunikation, på ett sätt som många andra aktörer inte kommer åt eller bryr sig om.
    Bland annat därför är konsten för viktig för att hamna i en öppen marknadsmiljö.
    Där har idrotten ett försprång i sitt enkla forum och begränsade system, samtidigt som det är svårt att aktivt driva specifika frågor.
    Ja vi kanske håller med och jag driver på här. Ska fundera en stunt till sen.

    Hejsvej!

  4. Martin Says:

    Det är möjligt att konsten behöver professionella utövare. Problemet är väl finansieringen. Håll med om att även konst måste finnas i en ekonomisk verklighet. För de delar av konsten som inte kan finansiera sig som Zlatan, det vill säga få in intäkter genom att sälja något till någon som vill köpa, gäller det att hitta andra finansieringsformer.

    Om det är skattefinansiering du är ute efter måste du till exempel övertyga skattebetalarna om att konsten har ett egenvärde som det är viktigt att icke-konstutövare avstår en del av sina inkomster till via skatten. Sedan gäller det att de politiker som beslutar om skattens fördelning uppmärksammar just dina anspråk på försörjning från denna gemensamma pott.

    Här kan man dock kräva att den bedömning som politikerna gör tar i beaktande även andras anspråk på samma pott och att de gör en välavvägd bedömning innan de tar beslut om den slutgiltiga fördelningen. Det kan ju finnas fler som vill ägna sig åt konstnärlig utveckling på heltid, gudbevars.

    Så kan man krångla till saken, men ärligt talat känns det svårt att lösa finansieringen för den som vill skapa något som ingen vill köpa. Den vanliga gången i sådana situationer är ju att man antingen gör en marknadsundersökning för att se vad folk efterfrågar eller begär sig själv i konkurs.

    Men okej, konsten har kanske en särställning. Den kanske ska fredas från en öppen marknadsmiljö. Återstår då att övertyga alla som arbetar och betalar skatt att vilja avstå en del av sin lön till denna funktion.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: