Sverige förborgerligas

Arbetslösheten ökar.
Inkomstskillnaderna ökar.
Utslagningen ökar.
Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter.
Utförsäljningen av statlig egendom fortsätter.
Varufieringen av vård, skola och omsorg fortsätter.
Marknadens kolonisering av det sociala livet fortsätter.
Egoismen breder ut sig.

Sverige håller på att dras isär. Solidariteten är satt under angrepp. Den svenska modellen är skjuten i sank och håller på att ersättas med marknadslösningar. Förvandlingen är massiv och omfattar livets alla områden. Barnen blir till kunder på dagis. Du blir till kund på vårdcentralen. Allting förvandlas till varor på en marknad. Allting mäts i pengar. Mänskliga relationer förvandlas till utbytesrelationer.

De sociala trygghetsförsäkringarna håller inte längre vad de tidigare lovat. Blir du sjuk eller arbetslös så blir du fattig. I den positionen är du helt utelämnad åt statens direktiv. Dyker det upp ett jobb 20, 40 eller 100 mil bort så måste du ta det – även om det inte ligger inom ditt kompetensområde. Vägrar du blir du av med ersättningen.

Sverige har blivit kallt. Medkänslan har försvunnit. Den har ersatts med krav och piska. Utslagningen förklaras inte längre som ett socialt fenomen, utan som ett individuellt tillkortakommande: människor som inte sköter sig slås ut. De som blir utslagna har sig själva att skylla.

Men för många innebär förborgerligandet också ekonomiska fördelar. Hög- och medelinkomsttagare har fått generösa skattesänkningar. De har sett sina fastigheter öka i värde. De med dyrast fastigheter har också fått störst skattesänkningar. Med marknadskrafternas intåg på bostadsmarknaden har alla ägare gynnats och de som har velat bli ägare har fått se priserna öka till astronomiska nivåer. De som äger sina bostäder har blivit rikare.

Fler har fått mer pengar och med marknadens utbredning till livets alla områden kan också mer köpas för pengar. Fler kan köpa mer. Den borgerliga politiken innebär att mer och mer av själva livet passerar genom plånboken.

Med detta innebär den också ett ökat fokus på just plånboken. På pengar och på vad du kan köpa för pengarna. Livet handlar mer och mer om att inkassera mer pengar och om att planera för hur man ska använda dem. Andra värden skjuts åt sidan. Andra människor skjuts åt sidan.

För sådan är den borgerliga politiken. Maximal uppmärksamhet på den egna ekonomin och minimalt intresse för hur andra människor har det.

Som system har det borgerliga Sverige stora likheter med andra konstellationer som bygger på orättvisor och förtryck. På systemnivå är det ingen som gynnas – varken rika eller fattiga blir lyckliga i länder med stora inkomstskillnader och undermålig social trygghet. Men genom att odla myten om lycka genom rikedom blir det möjligt för systemets försvarare att köpa till sig anhängare genom materiella belöningar. Med erbjudande om en schysst lön och schyssta förmåner går det att förmå människor att reproducera de mest omänskliga system. Fokus hamnar på den egna ekonomin och de egna förmånerna, inte på vad arbetsinsatsen som sådan får för konsekvenser för andra människor. Man arbetar för att få pengar, inte för att förbättra världen.

Allt detta – ökade skillnader, mer marknad och mer egoism – är en konsekvens av regeringens borgerliga politik. Det är en politik som snabbt håller på att förändra hela samhället och även medborgarna i det. Socialt innebär det att vi sluter oss mer och mer in i oss själva och bryr oss mindre och mindre om vad som händer utanför våra egna skyddade små världar. Vad gör väl det om några lata människor slås ut, så länge jag kan hämta hem ett par miljoner på min fastighetsaffär? Varför ska jag bry mig om grannen tvingas flytta och byta profession? Jag har ju tillsvidareanställning och schysst lön. Och varför ska jag avstå skattepengar till sjuka simulanter och missbrukare? De får väl klara upp sin egen situation – det är ju deras eget fel att de hamnat där de hamnat.

Så förflyttas alltså fokus från samhälle till individ. Istället för att skapa ett samhälle där människor ser varandra och tar hand om varandra bygger det borgerliga Sverige upp murar av misstro mellan människor. Sjuka ställs mot friska, arbetslösa mot anställda, utslagna mot ”vanliga hederliga svenskar”. Samhället tar inte längre hand om sina medborgare – det får var och en sköta själv. Samhället tar inte längre ansvar för att utjämna klasskillnader – det är upp till var och en att vilja göra gott för andra. Inte ens den grundläggande principen om vård efter behov gäller längre. Vissa klasser ges högre prioritet än andra när vårdinsatserna ska fördelas.

Vad är det för ett samhälle vi håller på att få, som inte kan ta hand om sina medborgare?

Annonser

2 svar to “Sverige förborgerligas”

  1. Christina Wahrolin Says:

    Vilken ideologisk glasklar beskrivning – det är så att jag ryser. Det är skönt att det finns sådana som du Martin, som så verbalt kan få ned vad vi så många upplever.
    För min egen del tycker jag detta är så bra, att fler borde få läsa detta. Varför inte som en debattartikel/ledare! Tack Martin! Christina

  2. Martin Says:

    Tack för kommentaren, Christina!
    Jag kanske skulle kolla om man kan få texten publicerad någonstans. Bra tips.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: