Moderaternas framtidskonvent – början på slutet

Hur långt kan avståndet bli mellan retorik och verklighet innan folk börjar reagera?

”Förnyelsen fortsätter”, lovar Schlingmann. Nya begrepp tillförs de tidigare intjatade. ”Utanförskap” kompletteras med ”jämlik vård”. Och ”Sverige ska bli mer rättvist”.

Moderaterna är duktiga på att inympa populära begrepp i sin retorik. Men de har problem med att leva upp till dem.

De är duktiga på att prata om de problem som människor upplever. Men de är inte lika duktiga på att lösa problemen.

För omkring 28 000 sjukskrivna kommer snart det glada julbeskedet att de förlorar sin sjukpenning efter nyår. Då passerar en stor grupp sjuka den nyinförda 180-dagarsgränsen i den så kallade rehabiliteringskedjan. Ni vet, den där kedjan som inte innehåller någon rehabilitering.

Samtidigt är det flera landsting som höjer avgifterna för läkarbesök och sjukvårdande behandling. Det ska bli dyrare att få vård.

Med fler varsel och fler personer utan arbetslöshetsförsäkring kommer 2009 att bjuda på en växande andel människor som tvingas avstå från vård av ekonomiska skäl. Det kallar Schlingmann för ”jämlik vård”.

Och när människor förvägras rätten till sjukförsäkring, när fler och fler hänvisas till kommunernas försörjningsstöd som det enda sättet att få pengar till mat och hyra, då kallas det att Sverige blir mer rättvist.

Innan valet kunde moderaterna lova guld och gröna skogar. Då fanns det ingen verklig politik att jämföra med. Nu är det annorlunda. När lågkonjunkturen slår till och varslen duggar tätt prövas det sociala ansvarstagandet. Den borgerliga politiken slår skoningslöst. Folk är förtvivlade. Många vet inte vart de ska ta vägen efter årsskiftet. Samhället har lämnat dem i sticket.

I det läget försöker Schlingmann få folk att tro att verkligheten ser annorlunda ut än vad den gör. Jag tror att det är ett stort strategiskt misstag. Folk känner inte igen sig i moderaternas verklighetsbeskrivning. Avståndet till den riktiga verkligheten har blivit för långt.

Utanförskapet var en papperstiger. Ett statistiskt derivat. Under bekämpningen av denna pappersprodukt har den moderatledda regeringen drivit på och skapat ett annat, verkligt problem: utslagningen.

Snacket om att utjämna skillnader var tom retorik. Med skattesänkningar och pigavdrag har Sverige istället dragits isär. Miljonärer har blivit miljardärer och sjukskrivna har blivit utslagna.

Att i detta läge komma och påstå att moderat politik gör Sverige mera rättvist blir bara patetiskt.

Vad Schlingmann och moderaterna visar med sitt konvent är att moderaterna har isolerat sig någonstans långt bort från verkligheten. Det snackas om utanförskap och orättvisor, om lösningar på dagens problem, om framtidens politik och om pragmatism. Men politiken är densamma som alltid: skattesänkningar och privatiseringar. Utförsäljningar, höjda avgifter, sänkta ersättningsnivåer, mindre pengar till välfärden och hårdare villkor för dem som redan har det svårt. Det är kall och rå högerpolitik för hela slanten.

Min fråga är hur länge detta kommer att hålla innan någon pekar med fingret och säger att kejsaren är naken.

Annonser

%d bloggare gillar detta: