Semester?

Det är svårt att varva ner inför semestern. I år har nog inledningen på ledigheten spelat roll för möjligheterna att snabbt komma in i semesterlunket. Vår förhoppning var att 24-timmarskryssningen skulle vara ett bra sätt att varva ner men så blev det inte riktigt. Nästan tvärt om, faktiskt.

Redan på bussen till huvudstaden började jag ana oråd. Visserligen hör det inte till ovanligheterna att det sitter ett gäng festprissar längst bak i bussen – det får man räkna med. De höll igång hela vägen, men utan att ställa till med några otrevligheter i alla fall. En rödhårig kille måste ha druckit ganska flitigt, för han var på toa säkert fem gånger innan vi kom fram. När vi svängde in på hamnparkeringen var det allsång i baksätet: ”En busschaufför, en busschaufför, det är en man med jättekuk…”

Visst, middagen var trevlig och kvällen fortsatte som vi hade önskat oss, bortsett från att vi förlorade 500 spänn på Rouletten. Men vid fyratiden på morgonen väcktes vi av att några idioter stod och bankade på dörren till grannhytten. De höll på gott och väl en timme. Sedan försvann de, men bara för att komma tillbaks med jämna mellanrum och fortsätta banka och skrika. Till slut gick jag upp och bad dem hålla käften. I korridoren stod då två fåniga värmlänningar och såg oskyldiga ut. ”Menar du mig?”, sa den ena av dem. ”Jag har inte gjort något”. Jag kände igen dem från bussen.

Jag gick och la mig igen och efter en stund fortsatte oväsendet. Som tur var gick det att ta igen en del vila under dagen.

På bussen hem visade det sig att de huvudmisstänkta korridormarodörerna återigen skulle bli medresenärer till oss. Men det visade sig att festandet hade tagit ut sin rätt och snart fylldes bussen av snarkningar och dålig andedräkt.

Efter några mil var en ung tjej framme och hämtade plastpåsar. Spekulationerna gick om vem det var som kort därefter satt och hulkade. När bussen stannade vid rastplatsen kunde vi konstatera att det var den rödhåriga killen. Jag är osäker på om han fick i sig någon mat.

I brick-kön berättade busschauffören att en dam i mogen ålder fått med sig en spritflaska på bussen, trots påtalat förtäringsförbud, och att hon suttit och smuttat på den ända sedan bussen lämnade Stockholm. När hon skulle gå av föll hon handlöst ner i asfalten. Dock utan att få några svårare skador.

Sista delen av hemresan plågades vi av en skrattande tjej i sätet bakom oss. I början lät det trevligt med lite skratt, men efterhand blev det tröttsamt och mot slutet outhärdligt. Hon slutade inte. Allt var roligt. Att hon dessutom lät som frisören i ”Mia och Klara” gjorde inte saken bättre. Ljust, högt och frenetiskt. Som en operasångerska. Rakt i örat. Jag försökte överleva den sista biten mellan Arboga och Örebro med hjälp av Motörhead på högsta volym, men skrattet skar som en rostig morakniv genom hörlurarna.

Till slut var vi framme. På vägen ut ur bussen passerade jag den rödhåriga killen. Han halvlåg i flickvännens knä med en påse under hakan och såg grön ut i ansiktet. Ha en trevlig resa till Karlstad, tänkte jag. När jag äntligen satte foten i asfalten hörde jag honom pressa upp det sista av maginnehållet.

Promenaden till bilen kändes som en befrielse. Äntligen hemma! Nu börjar semestern!

Annonser

Ett svar to “Semester?”

  1. Anders Says:

    They make life´s a bitch. then they die! På svenska kallade ”Natt-sländor”. Har också stött på på dom. Oftast ett gäng jä.la junior på fri fot hem ifrån. Ha de ..

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: