Centern och den generella välfärden

Nu har alltså Annika Qarlsson, ordförande för centerkvinnorna, suttit hemma och funderat över varför miljonärer ska ha barnbidrag. Hon föreslår nu att bidraget inkomstprövas och att man sätter en gräns på 240 000 kronor. Den som tjänar mer får inget barnbidrag.

Maud Olofsson är inte främmande för förslaget.

Först några praktiska frågor.
– Vilket barn tjänar mer än 240 000 kronor?
– Om det gäller föräldrarnas inkomster – vilken förälder ska knytas till vilket barn?
– Hur ska systemet för prövning av ansökningar finansieras?
– Om inte miljonärerna omfattas av välfärden – varför ska de i så fall betala skatt?

Den generella välfärdens grundläggande principer är något som de flesta lär sig väldigt tidigt i sin politiska karriär. Att en person som har ett så framträdande politiskt uppdrag som Annika Qarlsson överhuvudtaget rör sig i så extremt förenklade tankebanor som det är fråga om här, det är häpnadsväckande. Att hon därtill är ordförande för kvinnoförbundet gör ställningstagandet ännu mera obegripligt. Ett inkomstprövat barnbidrag låser fast kvinnor i deltidsarbetslöshet och motverkar jämställdhet.

Även i ett jämlikhetsperspektiv är förslaget förkastligt. Visst, höginkomsttagare kan sätta undan barnbidraget till sina barn istället för att använda det till blöjor och kläder. Det må kunna uppfattas som orättvist. Å andra sidan är storleken på barnbidraget väldigt marginellt i relation till höginkomsttagarnas inkomster. Vad gör någon tusenlapp till eller från för en miljonär?

För övrigt bör bidraget också ställas i relation till vad höginkomsttagaren betalar i skatt. Om alla betalar 30% i skatt och får tillbaks en lika stor andel av potten så har det en omfördelande effekt. Alla är med och betalar och alla får tillbaks något. Men – höginkomsttagaren betalar in mer och får mindre tillbaka.

Förslaget har också helt vansinniga marginaleffekter.

Som tur är får centerkvinnorna inget stöd från sina borgerliga kollegor. Moderaterna anför arbetslinjen som skäl – även till detta. Folkpartiet ingjuter hopp genom att faktiskt framhålla poängerna med den generella välfärden.

Ställningstagandet förstärker bilden av centerpartiet som ett politiskt famlande parti som fullständigt tappat sitt ideologiska fotfäste.

Annonser

2 svar to “Centern och den generella välfärden”

  1. Bertil Says:

    Maud Olofsson tyckte ju också att ”utländska företag under en begränsad tid kan konkurrera i Sverige med lägre löner” . [Ekot, 22 augusti 2006, ”Olofsson välkomnar lönekonkurrens.”] Det blir väl då så pass länge att företagen slås ut eller arbetstagarna i Sverige tvingas sänka sina löner.

    Och det är ju inte det enda av hennes uttalande som antingen gör henne till en av Sveriges smartaste personer eller en av de dummaste. Det hela beror ju på vilken åsikt man har. Vill man få bort fackföreningarnas lönehöjande effekt är ju hennes uttalande kanske inte briljant men ändå skönt att höra. Vill man stå för en solidarisk lönepolitik så är ju hennes uttalande korkat.

    På samma sätt är ju det här uttalandet antingen korkat eller briljant. Det finns nämligen en tanke att om nu alla ska betala skatt så kräver det också att all får något för det de betalar. Blir det så att man tvingas ta egna försäkringar för att trygga sig vid arbetslöshet osv så urholkas viljan till en solidarisk politik. Man får betala men man får inget tillbaka och då skulle viljan att betala solidariskt försvinna. Det finns ju även fördelar med en generell politik där alla får ersättning, sjukvård mm för det blir ett effektivare system än en massa privata system där man ska ansöka prövas osv – jfr gärna med filmen Sicko! – men privata system stämmer bättre med de som tror på privatisering.

    Och det är det det i grunden handlar om. Det handlar inte om bara någon enkel marknadsföring utan om att göra om Sverige i grunden.

    Reinfeldt vet att ska han förändra Sverige så handlar det inte om något ytligt han måste göra utan han måste omvandla oss i grunden så att vi tänker på ett annorlunda sätt. Så att vi inte längre är de ”sovhjärnor” han beskriver i sin bok Det sovande folket.

    Och vem vet kanske har han redan lyckats med Annika Qarlsson? När allt kommer omkring så behöver ju Reinfeldt inte ens vinna nästa gång om han kan få oss att tänka i de nya banor han vill vi ska tänka i. Tror vi på marknadens frälsande effekt, privatiseringens självklara fördelar osv så har vi ju redan blivit lydiga redskap i byggandet av det nya Sverige.

    Ett smakprov hur vi ska bli: ”Självständighet att de inte litar på eller överlåter åt staten eller andra politiska nivåer att klara deras försörjning eller garantera deras välbefinnande. Detta gäller inte bara i det korta perspektivet utan i än högre utsträckning i ett längre perspektiv, över flera generationer. . . ser till att vara dels ekonomiskt oberoende men också kapabel att själv och i sina nära omgivning sörja för sin egen omvårdnad vid sjukdom och åldrande. ” [Det sovande folket av Fredrik Reinfeldt, sid 94.]

  2. Martin Says:

    Ok, om syftet är att bryta upp den generella välfärden, öka klyftorna och göra samhället mindre jämställt så är det ett riktigt smart förslag. Nu lät det inte som att detta var syftet när Qarlsson uttalade sig i radio och TV idag. Hennes syfte var att minska klyftorna och göra det mer jämställt. Därav min slutsats att förslaget är korkat.

    Den bilden förstärks av att Qarlsson tydligen ändrat uppfattning under dagen om var brytpunkten bör ligga någonstans. I morse var det 20 tusen i månaden. Nu på kvällsnyheterna var det 30 tusen. Så genomtänkt är alltså utspelet.

    Centerns utspel nuförtiden grundar sig alltså i vad enskilda medlemmar sitter och kuckilurar ihop på sin kammare. Qarlsson själv tyckte hon var smart när hon hittade på den geniala lösningen att det är förra årets deklarerade inkomst som avgör om föräldrarna (sic!) får barnbidrag eller inte.

    Synd för dem som blir sjuka eller arbetslösa och hamnar under brytpunkten att de får vänta ett år på att få barnbidrag igen.

    Lite snett slår det också för miljonärer som nolltaxerar.

    Jag gillar konspirationsteoritanken att det finns ett bakomliggande syfte som går ut på att genomföra det borgerliga systemskiftet och att all retorik egentligen är falsk. Men även om det skulle vara så – vilket jag starkt betvivlar i Qarlssons fall – så är det fortfarande utomordentligt korkat. Ingen tjänar ju på ett sådant samhälle. Ökade klyftor gör att alla mår sämre. Varför skulle någon som inte är korkad vilja ha en sådan ordning?

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: