Tal till SSU

I lördags hade jag förmånen att få vara sekreterare på SSU-Örebros årsmöte. Ett hedersamt uppdrag, må jag säga. Under mötet fick jag en uppgift från arbetarekommunens ombudsman. På punkten ”gästerna har ordet” skulle jag representera Örebro arbetarekommun och lämna en hälsning.

Det är lite stressigt att förbereda ett anförande samtidigt som man skriver protokoll. Jag hann inte färdigt, men försökte så gott det gick genom att improvisera. Nu, i efterhand, har jag filat lite och skrivit färdigt talet, så som jag hade hållit det om jag hade hunnit klart. Det är alltså inte en utskrift av talet jag faktiskt höll, men nästan. Här kommer det:

Kamrater!

Jag är här för att framföra en hälsning från Örebro Arbetarekommun.

Vad är det som händer med Sverige?

Borgarna håller på att genomföra ett systemskifte. Vi har en utförsäljningsminister, Mats Odell, som rear ut våra gemensamma resurser. Som chef för skolan har vi Major Björklund som håller på att reformera tillbaks skolan till den modell som gällde under första halvan av 1900-talet.

Främlingsfientliga krafter har tagit sig in i våra demokratiska församlingar. I kommunfullmäktige har Sverigedemokraterna ett mandat. I landstingsfullmäktige har de tre mandat. De har ett landstingsråd på halvtid och en politisk sekreterare på halvtid. Eget rum, partistöd och tillgång till kansliresurser.

Sverige håller på att förändras. Demokratin står under angrepp.

Borgarnas politik genomförs med demokratin på undantag. Beslut forceras igenom väldigt snabbt. Debatten infantiliseras. Politisk retorik frikopplas från politisk praktik: man säger en sak och gör något annat. Vi har sett den senaste veckans utspel från moderaterna i landstinget om heltider. Tidigare har de gjort liknande uttalanden om kvällsöppet på vårdcentralerna. Man slår in öppna dörrar och framställer sig själva som anhängare av idéer som redan praktiseras. Detta är en känd strategi för att genomföra politik som inte har något folkligt stöd. Genom att medvetet skapa kaos och förvirring får man ett handlingsutrymme att genomföra den ursprungliga planen.

Sverigedemokraterna har putsat upp fasaden. I debatten är de hala som ålar. Inläggen dryper av siffror och statistik, mer eller mindre sann och hela tiden framställd i syfte att svartmåla gruppen invandrare. ”Dom” framställs konsekvent som en kostnad. Mänskliga rättigheter relativiseras. Yttrandefrihet blir frihet att hetsa mot folkgrupp. Organisationsfrihet blir främlingsfientliga grupperingars rätt att organisera sig. Samtidigt vill man begränsa den etniska mångfalden och den så kallade mångkulturalismen. Man vill dra ner på bidragen till invandrarföreningar och avskaffa hemspråksundervisningen. Sverigedemokraterna vill göra Sverige etniskt rent.

Både borgarna och Sverigedemokraterna använder fula knep i debatten för att driva sina intressen. För att bemöta detta krävs skicklighet. Det krävs klarsyn, saklighet och medvetenhet. Det krävs en demokratisk övertygelse och det krävs en fullständig uppslutning bakom principen om alla människors lika värde.

Det krävs duktiga debattörer som behärskar demokratins spelregler.

Därför är det som ni gör här idag oerhört viktigt. Det är fantastiskt att se så många unga människor samlade på ett årsmöte en lördagsförmiddag. Att avstå en sovmorgon för att ägna sig åt politik, det är ett fint erkännande.

Men det som ni gör nu är ändå så mycket mer än ett årsmöte. Det handlar inte bara om att fastställa den ekonomiska berättelsen och välja en ny styrelse. Det handlar också om att reproducera själva den demokratiska praktiken. Vi praktiserar demokrati. Här och nu gör vi det. Vi för vidare en demokratisk tradition, skapad och utvecklad av den rörelse vi är en del av, arbetarrörelsen. Vi för vidare en demokratisk tradition, formad i den politiska kampen mot odemokratiska krafter. Det är vad vi gör nu. Reproducerar den demokratiska praktiken.

Att praktisera demokrati handlar om att träna sig i demokratins arbetsformer. Om att utveckla sina förmågor att debattera sakligt och med goda argument. Om att övertyga genom att resonera. Om att snabbt och effektivt kunna bemöta inte bara andra ståndpunkter utan också hoten mot själva demokratin.

Och jag är imponerad. Debatten håller mycket hög klass. Det är seriösa inlägg. Genomtänkta. Värderande. Prövande. Präglade av respekt och saklighet. Och dessutom framförda på ett utomordentligt skickligt sätt. Jämfört med nivån i många av länets fullmäktigeförsamlingar, inklusive landstingsfullmäktige, har ni visat idag att ni står högt i klass. Många proffspolitiker presterar faktiskt betydligt sämre.

Det gör att man känner tillförsikt. Att få komma hit och lyssna på er ser jag som en stor förmån. När odemokratiska krafter breder ut sig i samhället och i politiken, när regeringen skapar orättvisor och mest ägnar sig åt att riva ner det som vi har byggt upp och när den offentliga debatten reduceras till pajkastning, då är det lätt att tappa modet. Därför är jag tacksam för att få vara här idag. Det ger emotionell energi och det ingjuter hopp om framtiden. Och för det vill jag tacka er.

Tack!

Annonser

2 svar to “Tal till SSU”

  1. Lars Flemström Says:

    Hej! Du skriver att sd har putsat upp fasaden. Ja, det var verkligen min ambition som medlem och poliltisk sekreterare. Fasaden har nu rämnat. När partiets motståndare ville diskutera nazismen, föreslog jag det klassiska debattknepet att byta ämne i stället för att bemöta angreppen. Vad gör de nu? Anonyma skribenter försäkrar att sd inte är nazistiskt? Vem litar på någon som inte vågar framträda öppet? Det är ständiga försök att knipa medlidande, parat med bortförklaringar av passiviteten i fullmäktige. Även den som håller med sd i sak, kan ju tycka att en röst på ett så ynkligt parti är bortkastad.

    Landstingsmandaten såg jag som en gyllene chans för sd att framstå som ett humant parti, men det förutsatte ju förstås att landstingsrådet (Kronlid) hade vett att profilera sig som en mjukis. Men själv ville han framstå som en hårding som rackar ner på folk och anklaga dem för att tära på samhällets resurser.

    Jag ville diskutera lärdomarna från Ny demokrati, som slutade med kaos och anarki, sedan de andra partierna ”stulit” nyd:s hjärtefråga (invandringen). Nyd hade då ingen gemensam politik i andra frågor att enas kring. Det har partiledningen för sd insett, men däremot inte partidistriktet i Örebro län, som i stället ägnar sig åt personkult kring sitt landstingsråd.

    Å andra sidan har de andra partierna målat in sig i ett hörn, när det gäller invandringen. Formuleras ett demokratiskt alternativ till sd, är det ute med sd. När man har förvaltat sitt mandat så dåligt.

  2. Lars Flemström Says:

    forts.
    Det finns ”good boys” och ”bad boys”. Att vara en ”bad boy” behöver inte vara så dåligt som det låter. En ”bad boy” kan vara en person, som gör den del av jobbet, som upplevs negativt av medborgarna eller de berörda. Både socialdemokratiska och borgerliga invandrarministrar har som regle uppfattas som ”bad boys”, när de försökt strama upp. Det kan ju inte upplevas som positivt av den som blir avvisad.

    Vid landstingskonferensen i Köpenhamn var vi uppdelade i grupper. Det var bara Kronlids grupp som tyckte att kampen mot invandringen skulle vara en av de fem högst prioriterade uppgifterna i landstingspolitiken. Själv var jag beredd att ”coacha” Kronlid som en ”good boy”, som hjälper sjuka människor. Uppdraget som landstingspolitiker ligger ju faktiskt på den ”goda” sidan. Men missionärssonen Kronlid ville alltså framstå som en hårding, som imponerar på sina partikamrater genom att uttala fördömanden mot alla som inte motsvarar hans egen höga moral.

    Min ambition var att sd inte skulle verka hemtrevligt för nazister och rasister, men Kronlid har snarare friat till det klientelet som uppbackning för partikarriär.

    De andra partierna har alltså målat in sig i ett hörn, vilket jag såg som den stora chansen för ett sd med human och demokratisk framtoning. Det är min fasta övertygelse att den invandringskritiska opinionen hellre står ut med invandrarna än med nazister och rasister. När jag velat ha ett något sånär homogent Sverige har det varit för Sverige inte ska bli skådeplatsen för svåra etniska konflikter. Då ska man inte själv provocera fram etniska konflikter, t ex genom svepande fördömanden av invandrarna. Som en del av politiken att sd skulle vara ett demokratiskt parti, ville jag värna om rättssäkerheten, och då skall man akta sig för en retorik som kan tolkas så att man vill riva upp redan beviljade uppehållstillstånd.

    Å andra sidan finns en okunnighet hos de andra partierna, bl a om det internationella regelverket kring migration, som ger fortsatt utrymme för sd. Det gäller t ex övertolkningen av FN-konventioner. Det gäller att man blundar för problemet att den svenska asylrätten missbrukas, och att man satt i system att gömma sig – ibland i många år – för att få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Detta har givit upphov till en svart arbetsmarknad och rent slaveri för utländsk arbetskraft.

    Man behöver inte vara rasist för att uppfatta den illegala invandringen som ett problem. Men man måste ha en demokratisk grundåskådning och skilja mellan sak och person. Man får inte köra på i den högerkristna missionärsstilen och skylla alla problem på låg moral hos enskilda drabbade. Ja, jag anser faktiskt att flertalet illegala invandrare tillhör de drabbade – de har blivit hitlurade med falska förespeglingar om landet där allt är gratis och alla lever lyxliv.

    Men rena brottslingar finns naturligtvis också bland de papperslösa. Det måste man också kunna diskutera – utan att framställa kriminaliteten som en s k nationalkaraktär hos det folkslag som en viss brottsling tillhör. Jag har ibland känslan av att de andra partiernas politiker inte riktigt vågar ta debatten, av rädsla för att själva anklagas för rasism.

Kommentarer inaktiverade.


%d bloggare gillar detta: