Eftertraktad elektronik

Julledighet innebär rensning av gamla prylar. Vad får man för skivspelaren som har stått oanvänd i tio år (minst)? Och vad är kassettdäcket värt?

Jag testade med trehundra för vinylsvarven och en femhundring för bandspelaren. Ut med annonserna på blocket.

En timme senare hade jag fyra förfrågningar på mailen. Då var klockan 00:30. I morse var det ännu mer. Mobilen var full av meddelanden. Telefonen har gått varm på förmiddagen.

Så imorgon kommer det en kille från Stockholm och köper grejerna. Han kör alltså ca 40 mil tur och retur för detta.

En annan spekulant var beredd att lägga 1000 kronor för att jag skulle skicka enbart skivspelaren med bussgods till Umeå. Osedd.

Vad är det med gamla stereoprylar egentligen? Vem köper en 30 år gammal skivspelare när snart sagt varje mobiltelefon har en fullgod Mp3-spelare?

Två reflektioner.
1. Bra att det verkar finnas en motvikt till tendensen att alla alltid ska ha det senaste av allting.
2. Lite oroväckande, dock, att det finns folk som är beredda att offra en hel lördag för att köpa en pryl som i sig inte är värd särskilt mycket.

Slutsats:
– Det finns branscher och prylar som inte följer mobiltelefontrenden, det vill säga att allt som är äldre än ett år är värdelöst. Å andra sidan utgör detta ingen motvikt mot varufetischismen som sådan. I ena fallet är det nyheten som dyrkas, i det andra fallet är det någon annan egenskap som förstoras upp och ger varan ett värde som den egentligen inte har. Charmigt, förvisso, men fortfarande hopplöst inomparadigmatiskt.

Annonser

%d bloggare gillar detta: