Jag blev uppringd av en trevlig och engagerad person som ville informera om landstingets förhållningssätt till ett hjälpmedel för dosering av hjärtmedicin. Tydligen så har det pågått en diskussion i landstinget om hur man ska förhålla sig till detta hjälpmedel, närmare bestämt om det ska räknas som hjälpmedel överhuvudtaget samt om det ska vara ett kostnadsfritt eller inte. I Stockholms läns landsting hade man enligt konsulten tagit beslut om att införa hjälpmedlet som en kostnadsfri nyttighet och i Örebro var vi på väg att göra detsamma. Det tyckte denne förvånansvärt insatta person var ett bra beslut.
Vad ville konsulten? Efter en ganska lång utläggning om hjälpmedlets olika fördelar och om landstingets interna beslutsprocesser och olika tjänstemäns ställningstaganden kom det fram ett halvdolt förslag om att Örebro läns landsting skulle kunna gå ut med information till allmänheten om att man har genomfört denna positiva förändring och kanske också ta upp frågan i sammanhang där vi politiker för dialoger med andra landsting. Alltså, få fler landsting att köpa in detta hjälpmedel.
Vad var nu detta för person? Det visade sig att hon arbetar som konsult på uppdrag av en medicinsk chef på ett läkemedelsföretag för att informera om denna ”bortglömda” fråga. Företaget säljer detta hjälpmedel som är det enda i sitt slag i Sverige. (Den här informationen fick jag via mail, som svar på en direkt fråga. Det var inget som konsulten försökte dölja).
Det finns alltså medicinska företag som anlitar konsulter för att ringa till politiker i syfte att få dem att ta beslut som gynnar dessa företag. Det finns också konsulter som tar på sig den här typen av uppdrag. Just den här konsulten var anställd vid en internationell kommunikationsbyrå. Det finns med andra ord också en industri för den här typen av tjänster.
Således. Den som har pengar kan anlita kommunikationsbyråer för att påverka politiken. Att kommunikationsbyråer kan försörja sig på den här typen av tjänster tyder på att det fungerar. Makt kan köpas för pengar.
Men denna makt antar sofistikerade former. Det handlar inte om despotisk maktutövning, utan mer om en ihärdig uttjatningsmetod som letar olika vägar att nå fram till målgruppen. En form av reklam, alltså.
Reklamen har ändrat karaktär. Den har antagit former som väldigt lätt kan förväxlas med professionella kontakter och personliga kontakter. Den använder strategier som påminner om traditionellt nätverkande. Den nästlar sig in i personliga kontaktnät och utnyttjar sociala medier för kommersiella syften. Den gör det därför att det ger bättre resultat. Detta har kommunikationsbyrån Cohn & Wolfe insett:
”Our culture is designed to nurture the new, unleash the unexpected and celebrate the big and the small. After all, ideas come in all shapes and sizes. Nothing we create is off-the-shelf. We look at each company’s needs from a fresh perspective, taking equal measure of challenges and opportunities. We then create programs that are pitch-perfect, capturing the essence of each brand’s mission and personality.
In our view, communication is about making people care – about a message, a product, a brand, an organization, a relationship. The result? Connections so powerful that brands are propelled to new heights and entire industries are transformed.
Sure, we could make it easy on ourselves and do the same thing over and over again, but we don’t. It’s not in our nature.” (http://www.cohnwolfe.com/en)
Kommunikationsbyrån profilerar sig genom att utforma specialanpassade lösningar. Alltså, nästla sig in i befintliga nätverk. På det viset ger strategierna optimalt genomslag för varumärket.
Vad det handlar om är att få folk att bry sig – om produkten och företaget som marknadsför produkten. Det är svårt att uppnå via traditionell reklam. Vem bryr sig om den?
På sin svenska hemsida skriver företaget vidare:
”Vi hjälper våra uppdragsgivare att bygga kommunikationsstrategier, nå ut med sina budskap, driva försäljningen och påverka politiska beslutsprocesser. Vi gör det i Sverige, i Norden och globalt med hjälp av våra systerbyråer och andra partners.” (http://www.cohnwolfe.com/sv/about-us)
Cohn & Wolfe gör ingen hemlighet av syftet att påverka politiska beslutsprocesser. Inte heller att man lyckas – i Sverige, i Norden och globalt.
Reklamen ringer i telefonen och låter som en initierad rådgivare. Den skickar mail inte under firmanamn, utan under privat namn och kan därmed lätt förväxlas med en privat kontakt. Den dyker upp på Facebook som en ”vän”, som ett evenemang eller som ett tips från en ”äkta” vän. Den utnyttjar privata relationer, vardaglig social kommunikation och mellanmänsklig omtanke för sina rent affärsmässiga syften. Reklamvärlden koloniserar den personliga världen. Den antar en personlig skepnad. Men blir den personlig?
Cohn & Wolfes konsulter kan bli hur personliga de vill. Men de är fortfarande konsulter. De jobbar fortfarande på uppdrag av någon, för syften som de själva inte har bestämt. Därför kan de aldrig bli verkligt personliga. De kan inte bygga förtroenderelationer. De kan inte känna personlig tillit. De kan inte känna samhörighet. De kan inte vara medkännande. Därför är de inte personliga.
Hurså? Vad spelar det för roll att reklamen koloniserar våra privatliv? Den frågan kan besvaras med några motfrågor:
- Vad spelar det för roll att det i våra personliga relationer blandas in opersonliga relationer?
- Vad spelar det för roll att vi inte vet i vilket syfte vi blir kontaktade av en annan människa?
- Vad spelar det för roll att de relationer vi etablerar med andra människor plötsligt inte är förankrade i samhörighet och medkänsla?
- Vad spelar det för roll att personliga relationer inte bara finns för sin egen skull, utan att de har ett bakomliggande syfte?
- Vad gör det med själva relationen att den baserar sig på ett ekonomiskt intresse?
Relationer som köps för pengar ändrar karaktär. De blir alienerade. Köpt kärlek är inte samma sak som äkta kärlek. Köpt respekt är inte samma sak som verklig respekt. Köpt förtroende är inte samma som äkta förtroende.
Äkthet kan inte köpas för pengar. Den kan bara förvärvas genom äkthet. Mänskliga relationer baserar sig på autenticitet och ömsesidighet. När relationerna ekonomiseras blir de omänskliga.
Reklamvärldens kolonisering av våra privatliv handlar i grunden om ett omänskliggörande av våra närmaste relationer: ett förfrämligande av människan i relation till människan. En reducering av det mänskliga till det ekonomiska. En utarmning av det mänskliga i tillvaron. En utarmning av människan.
Den som tycker att mänskligheten har betydelse borde tycka att reklamens kolonisering av privatlivet har betydelse.
Slutsatser:
1. Reklamvärlden koloniserar våra privatliv. Det påverkar våra mellanmänskliga relationer negativt.
2. Den som har pengar kan köpa politiskt inflytande. Det påverkar demokratin.
